Kristdemokraterna
”Samfund ska inte styras av politiska partier”
Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare
1. År 2000 skiljdes kyrkan från staten. Tycker ni att politik och kyrka ändå hänger ihop? Varför/varför inte?
– Politik rör människors gemensamma angelägenheter medan religion dessutom rör människors relation till Gud. Det finns alltså en distinktion mellan politik och religion. Kristendomen har på många sätt bidragit till att forma det andliga, kulturella och demokratiska landskapet i Sverige. Gemensamt har vi ett ansvar att förvalta detta vitala arv. Genom en medvetenhet om den egna historiska identiteten skapar vi också förutsättningar för att kunna förstå människor med annan religiös och kulturell bakgrund.
2. Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?
– Varje religiöst samfund ska ges goda förutsättningar att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning. Vi menar att Svenska Kyrkan ska styras av dem som är aktiva där, inte av politiska partier. Samma synsätt har vi för alla andra religiösa samfund.
3. Nu pågår kyrkomötet. Hur ser ni på det mötet? Vilken betydelse har det?
– Det är en fråga för Svenska kyrkans medlemmar, inte för politiska partier.
4. På vilka sätt ska kyrkan ha frihet från politiskt inflytande/på vilka sätt inte?
– För alla som verkar i vårt land gäller den svenska grundlagen som stadgar viktiga värden. Därutöver ska religiösa samfund ges goda förutsättningar att forma sin verksamhet i frihet och utan statlig styrning.
5. Varför ska politiker styra ett religiöst samfund?
– Som sagt, det menar vi är fel. Samfund ska styras av dem som är medlemmar där, inte politiska partier.
Socialdemokraterna
”Den profetiska diakonin är viktig”
Jesper Eneroth, kyrkopolitisk talesperson
1. År 2000 skiljdes kyrkan från staten. Tycker ni att politik och kyrka ändå hänger ihop? Varför/varför inte?
– Det var en socialdemokratisk regering som initierade frågan om att skilja Svenska kyrkan från staten. Vi tror att Svenska kyrkan som fritt trossamfund har bäst möjligheter att utvecklas som en viktig och angelägen kyrka. Svenska kyrkan är, liksom de flesta trossamfund, naturligtvis politisk, men utan att ta partipolitisk ställning. För oss är det angeläget att den profetiska diakonin, där kyrkan har ett ansvar att säga ifrån när människovärdet sätts ur spel, är en viktig del av kyrkan.
2. Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?
– Varje samfund har att organisera sin demokratiska struktur utifrån sina behov. Inget annat samfund i Sverige har i närheten av så många medlemmar som Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har organiserat sin demokratiska organisation så att alla medlemmar har möjlighet att delta i beslut om hur kyrkan styrs.
3. Nu pågår kyrkomötet. Hur ser ni på det mötet? Vilken betydelse har det?
– Kyrkomötet är Svenska kyrkans högst beslutande organ. Det har naturligtvis mycket stor betydelse för Svenska kyrkan vilka beslut som tas där. I år är bland annat frågan om förvaltningen av Svenska kyrkans många fastigheter en av de större frågorna. Likaså frågan om ett samverkansavtal med Equmeniakyrkan.
4. På vilka sätt ska kyrkan ha frihet/på vilka sätt inte?
– Svenska kyrkan har frihet i att besluta om sin organisation och sin tro och lära. Eftersom Svenska kyrkan är en mycket betydelsefull del av den svenska kulturhistorien styrs delar av verksamheten enligt en särskild lag, som bland annat bestämmer att Svenska kyrkans församlingar ska finnas i hela landet.
5. Varför ska politiker styra ett religiöst samfund?
– De som styr Svenska kyrkan har valts av kyrkans medlemmar. För oss framstår det som självklart att medlemmarna i fria val har att utse sina representanter. För en så stor organisation som Svenska kyrkan hävdar vi att det nuvarande sättet att utse förtroendevalda på ett bra och effektivt sätt ger alla möjligheten att delta.
6. Varför är det viktigt för er som parti att engagera er i kyrkopolitik?
– Socialdemokraterna ställer upp i kyrkovalet eftersom vi har många medlemmar som också är aktiva i Svenska kyrkan, och vill vara representerade i de beslutande organ kyrkan har. Vi är en nomineringsgrupp som vill att Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka, där den diakonala verksamheten är betydande och där det internationella engagemanget bygger på viljan att hjälpa och alla människors lika rätt och värde.
Centerpartiet
”Politiker kan vara till nytta för Svenska kyrkan”
Margareta Andersson, ordförande i Centerpartiets kyrkopolitiska sektion
1. År 2000 skiljdes kyrkan från staten. Tycker ni att politik och kyrka ändå hänger ihop? Varför/varför inte?
– För Centerpartiet är det viktigt att väljarna i kyrkovalet tydligt får ta del av vilka grundvärderingar och vilken ideologi som bär en nomineringsgrupp i valet. Alla människors lika värde och rättigheter, frivilligt engagemang, mångfald, lokala lösningar och hållbarhet är några utgångspunkter och kärnvärden i Centerpartiets politik. I Centerpartiet finns en lång tradition av engagemang i Svenska kyrkan och genom att delta i kyrkovalet under partibeteckning blir det tydligt för väljarna att det är Centerpartiets värdegrund som våra kandidater utgår från.
2. Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?
– Det finns många politiskt engagerade även i andra religiösa samfund. Det måste ske på de villkor andra samfund har i sin organisation.
3. Nu pågår kyrkomötet. Hur ser ni på det mötet? Vilken betydelse har det?
– Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ som har stor betydelse för kyrkans inre liv och verksamhet.
4. På vilka sätt ska kyrkan ha frihet/på vilka sätt inte?
– Kyrkan är en del av samhället och påverkas av dess lagstiftning i allmänhet, till exempel sociala frågor, arbetsliv eller skattelagstiftningen. Staten ska däremot inte engagera sig i frågor som rör trossamfundens inre liv, till exempel utformning av troslära eller heliga skrifter.
5. Varför ska politiker styra ett religiöst samfund?
Centerpartiet hänvisar här till sitt svar på fråga ett.
6. Varför är det viktigt för er som parti att engagera er i kyrkopolitik?
– Politiker kan vara med och styra utifrån sitt engagemang i kyrkan. Alla som vill engagera sig i kyrkan kan bilda nomineringsgrupper och ställa upp i de kyrkliga valen. Detta sker också. Politiker har erfarenhet av att styra demokratiska organisationer och det kan vara till nytta för en demokratiskt uppbyggd kyrka som Svenska kyrkan.
Vänsterpartiet
”Skilsmässan blev ofullständig”
Aron Etzler, partisekreterare
1. År 2000 skiljdes kyrkan från staten. Tycker ni att politik och kyrka ändå hänger ihop? Varför/varför inte?
– Vi lever i ett sekulärt samhälle och anser att staten och kyrkan därmed inte ska hänga ihop. Tyvärr blev skilsmässan ofullständig och Svenska kyrkans formella band till staten är ännu inte helt avskurna. I en särskild lag om Svenska kyrkan stadgas bland annat att denna organisation är ett evangelisk-lutherskt trossamfund och en öppen folkkyrka, staten samlar fortfarande in medlemsavgiften åt Svenska kyrkan och genom begravningslagen så har Svenska kyrkan en särställning som huvudman för begravningsverksamheten. Detta tycker vi är problematiskt.
– Vänsterpartiet anser inte att det finns några hållbara skäl för att staten genom lagstiftning ska föreskriva vilken ideologisk/religiös inriktning en viss förening (i detta fall Svenska kyrkan) ska företräda och vilken organisatorisk uppbyggnad den ska ha. Detta är ett oacceptabelt ingrepp i Svenska kyrkans medlemmars demokratiska rätt att suveränt besluta i sin organisations angelägenheter. Såväl religionsfrihetens principer som allmänna rättviseskäl talar starkt för att dessa och andra liknande lagar ändras så att strikt statlig neutralitet i trosfrågor uppnås, likabehandling av ideella organisationer garanteras och statens kontroll av civila, ideella organisationer minimeras. Vänsterpartiet anser således att det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att det ska uppnås en fullständig skilsmässa mellan stat och kyrka.
2. Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?
– Vänsterpartiet engagerar sig som parti inte i något religiöst samfund. Hur andra partier agerar får de svara för.
3. Nu pågår kyrkomötet. Hur ser ni på det mötet? Vilken betydelse har det?
– Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och har därmed naturligtvis stor betydelse för kyrkans medlemmar och verksamhet, vilket i sin tur även kan få avtryck i övriga samhället. Vi har dock ingen särskild syn på detta möte, lika lite som vi lägger oss i andra föreningars möten.
4. På vilka sätt ska kyrkan ha frihet från politiskt inflytande/på vilka sätt inte?
Här hänvisar Vänsterpartiet till svaret på fråga ett.
5. Varför ska politiker styra ett religiöst samfund?
– Vi anser att kyrkan själv ska besluta hur dess organisation ska vara uppbyggd och hur samfundet ska styras.
Moderaterna
”Religion och partipolitik bör inte blandas samman”
Olof Lavesson, kulturpolitisk talesperson
1. År 2000 skiljdes kyrkan från staten. Tycker ni att politik och kyrka ändå hänger ihop? Varför/varför inte?
– I Sverige har vi religionsfrihet vilket innebär rätten att tro eller inte tro på någon högre makt. Kyrkor och samfund är en del av det demokratiska samhället, men religion och partipolitik bör inte blandas samman. Det sistnämnda är orsaken till att vi moderater valt att lämna kyrkopolitiken inom Svenska kyrkan.
2. Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?
– Moderaterna har valt att lämna den enda kyrkopolitiska arena som finns för politiska partier, valen inom Svenska kyrkan, för att religion och partipolitik bör hållas isär. Av samma anledning ska inte övriga religiösa samfund i Sverige partipolitieras.
3. Nu pågår kyrkomötet. Hur ser ni på det mötet? Vilken betydelse har det?
– Svenska kyrkan är en mycket stor organisation som gör stora insatser i samhället. Givet detta är kyrkomötet viktigt, men moderaterna som parti har inga uppfattningar i enskilda kyrkoorganisatoriska och teologiska frågor som tas upp där. Detta är upp till kyrkan och dess förtroendevalda.
4. På vilka sätt ska kyrkan ha frihet från politiskt inflytande/på vilka sätt inte?
– Kyrkans frihet bygger på religionsfrihet som är en av grunderna i den moderna demokratin. Det enda som i någon mening begränsar denna frihet, att tro eller inte tro, är befintliga lagar och regler i samhället. Man kan exempelvis inte med hänvisning till religionsfriheten bryta mot svensk lag.
5. Varför ska politiker styra ett religiöst samfund?
– I mitten av förra seklet så var Sverige ett mycket mer homogent land avseende religion, och banden mellan stat och kyrka var starka. Där och då kunde man till viss del motivera en kyrkokommunal struktur med politiska partier som styrde. I dag ser Sverige helt annorlunda ut och det finns följaktligen inga tungt vägande skäl att politiska partier skall styra ett enskilt trossamfund.
Sverigedemokraterna
”Politiken ska inte förändra kyrkan till att bli en opinionsbildande aktör präglad av tidsandan”
Richard Jomshof, partisekreterare
1. År 2000 skiljdes kyrkan från staten. Tycker ni att politik och kyrka ändå hänger ihop? Varför/varför inte?
– Ja, trots separationen mellan stat och kyrka år 2000, så hänger den
politiska och kyrkliga sfären ändå fortsatt ihop. Dels genom att Svenska
kyrkan är reglerad i lag, har ett myndighetsutövande avseende
begravningsväsendet, samt bistås av Skatteverket i uppbörden av
kyrkoavgift. Dessutom är statschefen förpliktigad att tillhöra den
evangelisk-lutherska läran.
2. Tycker ni att politiska partier ska engagera sig i andra religiösa samfund, som exempelvis frikyrkliga eller muslimska?
– Nej, det är enligt tradition och praxis inte motiverat. Svenska
kyrkan har och bör ha en särställning som trossamfund. Sedan är det
viktigt att politiska partier och det offentliga samhället har en god
kontakt och dialog med trossamfund generellt, samt en tillsyn utifrån
den offentliga finansieringen.
3. Nu pågår kyrkomötet. Hur ser ni på det mötet? Vilken betydelse har det?
– Kyrkomötet har som Svenska kyrkans högsta beslutande organ stor
betydelse, för kyrkan, men också för civilsamhället i sin helhet.
4. På vilka sätt ska kyrkan ha frihet från politiskt inflytande/på vilka sätt inte?
– Så länge Svenska kyrkan styrs politiskt ska politikens främsta
uppgift vara att i samråd med och respekt för kyrkans medarbetare och
medlemmar, förvalta kyrkans tro och tradition, snarare än förändra
kyrkan till att bli en av tidsandan präglad opinionsbildande aktör.
5. Varför ska politiker styra ett religiöst samfund?
– Då kristendomen i allmänhet och Svenska kyrkan i synnerhet löper som
en intimt sammanvävd tråd med nationens och det offentliga samhällets
historia och utveckling, så finns det enligt hävd och tradition en anledning till att politiker varit involverade i kyrkans liv och utveckling. Sedan finns det i dag skäl att vara lyhörd i den principiella diskussion som finns om partipolitikens vara eller icke-vara i kyrkan i ett långsiktigt perspektiv.
6. Varför är det viktigt för er som parti att engagera er i kyrkopolitik?
– Av den anledningen att vi värnar kyrkans roll som gemenskap och
kulturbärare, värden som kräver socialkonservativ omsorg och respekt och
riskerar att gå förlorade med den vänsterliberala dominans som präglar
och präglat kyrkans ledning och styrning under en längre tid.