I Sverige växer salafismen och unga lockas till den radikala rörelsen, som säger sig praktisera den sanna formen av islam. Anhängarna är bokstavstroende och säger sig vilja leva som de första tre generationerna muslimer efter Muhammed.

Via sociala medier och live-föreläsningar försöker nu företrädare värva anhängare och använder professionella hemsidor för att propagera för sin extrema form av islam.

– Det är otroligt krävande och socialt kostsamt att vara salafist i ett land som Sverige, säger Simon Sorgenfrei, docent i religionsvetenskap på Södertörns högskola, till DN.

– Det är många påbud och regler man måste följa … Men genom att visa att man kan vara både salafist och avslappnad och ”streetsmart” sänker man trösklarna in i salafismen.

Salafister har ofta en uttänkt publiceringsstrategi och en genomtänkt grafisk profil, menar han. Företrädarna arbetar med sina personliga varumärken för att nå olika målgrupper. Sorgenfrei nämner en person som tidigare klätt sig i traditionella kläder men ändrat stil till en mjukare framtoning, som pastellfärgade pikétröjor.

– Att den våldsbejakande salafismen är ett hot vet vi alla alltför väl, påpekar Sorgenfrei.

– Sedan IS tillbakagång i Syrien och Irak tycks strömningen ha förlorat något av sin attraktionskraft och initiativförmåga, i alla fall temporärt. Den så kallade fromhetssalafismen är inte ett hot på samma sätt, men kan ändå innebära en samhällsutmaning.

Simon Sorgenfreis forskningsartikel kommer inom kort att publiceras i tidskriften Method and theory in the study of religion.