”Saknas bevis för att könstillhörighetslag ökar välmåendet”

I september blev det klart att regeringen skrotat planerna på att lägga fram ett lagförslag om att kunna ändra juridiskt kön utifrån självbestämmande från 16 års ålder. Detta efter att Kristdemokraterna valt att inte stödja förslaget. Men M och L försöker nu via ett initiativ i socialutskottet ändå driva igenom den nya lagen.

– Den har beskrivits som att den skulle representera en ”modernare” syn på kön och könstillhörighet. Men att förneka biologi och fokusera på självidentifikation är farligt, sade riksdagsmannen Mikael Oscarsson (KD) som tillsammans med Familjen Först arrangerade seminariet.

Och han fick medhåll från barnläkaren Mats Reimer som medverkade via länk. Med en närmast övertydlig argumentation upprepade han återigen det han sagt i tidningsartiklar och seminarier.

– Kön är biologi. Det finns bara två kön. Två slags könsceller med en bestämd funktion för fortplantning. Det går inte rent biologiskt att byta kön.

Han slog även fast att det är extremt sällsynt att kön inte går att bestämma och att dessa i så fall är akutfall. Han menade att det är tragiskt att dessa fall ”tvångsansluts” i debatten av lobbygrupper.

Reimer menar att barn under en period kan te sig könsöverskridande, men att majoriteten av barnen ändå tar sig genom den naturliga ”kroppsdysforin” man kan uppleva i puberteten.

– Kroppsliga förändringar sammanfaller också med en tid i livet när tonåringar känner stora krav på att fungera socialt. Ett exempel på en sårbar grupp är autistiska barn. De kan känna att de har svårt att passa in i sociala spel och är inte oväntat överrepresenterade inom just könsdysfori.

Det finns därför en risk för en medicinsk klåfingrighet i kombination med att barn missuppfattas eller missuppfattar sig som transsexuella. Det har också börjat dyka upp rättsprocesser i USA där kvinnor med autism nu stämmer vårdgivare för att de fått testosteronbehandlingar och bröst bortopererade i unga år.

Tanja Olsson Blandy, doktor i statsvetenskap och aktiv inom kvinnorörelsen, gick bland annat igenom argument för och emot en lagändring. Hon belyste okunskapen i debatten och bristen på såväl konsekvensanalys som vetenskaplighet.

Hon illustrerade sitt resonemang med att citera Riksrevisionen (2022:15 ”På skakig grund”) där det står att det inte är ”… ovanligt att lagar stiftas utan att underlaget kan anses välgrundat och väl analyserat. Om beslutsunderlaget hade varit mer rättvisande från början, hade det kanske inte funnits parlamentariskt stöd för reformer …” 

Olsson Blandy menar att lagförslaget är ett lysande exempel på exakt det fenomen Riksrevisionen kritiserade i nämnda rapport.

– Lagen kan innebära en förbättring för enskilda individer, men det saknas evidens för att en ny könstillhörighets skulle innebära ökat välmående för gruppen transpersoner. Lagförslaget är skadligt för kvinnors och flickors rättigheter. Det finns dessutom allvarliga risker för barn och ungas hälsa, men troligen också höga hälsoekonomiska kostnader för samhället, sade Tanja Olsson Blandy.