I en krönika i Expressen skriver journalisten Sofie Löwenmark om det utbredda problemet med läckage ur välfärden.

”Ett av många slukhål utgörs av individer och familjer som har lämnat Sverige, men som i ond tro fortfarande tar emot bidrag från våra gemensamma resurser”, skriver hon och menar att den här typen av bedrägerier visar behovet av en folkräkning.

”Så länge inte myndigheterna ens vet hur många och vilka människor som faktiskt bor i Sverige är det närmast utsiktslöst att komma åt fusket.”  

Exakt hur mycket av medborgarnas skattepengar som går förlorade genom bidragsfusk och felaktiga utbetalningar är svårt att säga. Men flera utredningar som gjorts visar att det handlar om miljarder årligen.

”Våra studier visar att runt 18 miljarder kronor, eller 5,5 procent av utgifterna exklusive ålderspensionssystemet, betalas ut felaktigt från välfärdssystemen varje år, med ett osäkerhetsintervall på mellan 11 och 27 miljarder kronor”, meddelade Sven-Erik Österberg, ordförande för Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, i en debattartikel i DN efter en granskning 2019.

Den S-ledda regeringen beslutade tidigare i år om bildandet av den nya Utbetalningsmyndigheten. Arbetet med att stoppa läckaget från välfärden tas nu vidare av den nya regeringen,

SD, M, KD och L vill se en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen, skriver man i avtalet mellan partierna. All relevant information ska delas mellan brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa bland annat bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet.

Även högerpartierna förespråkar en ny myndighet och vill att den ska ansvara för alla utbetalningar från både kommunal och statlig nivå.

”För att ge en samlad bild och effektivisera välfärdsutbetalningar ska ett transaktionskonto tas fram och administreras av myndigheten. En kartläggning av felaktiga utbetalningar på kommunal och regional nivå bör göras. Bidragsbrottslagen ska skärpas och även omfatta stöd till företag”, skriver man.

Högerpartierna vill också utreda ”och vid behov föreslå författningsändringar om att biometriska uppgifter om utlänningar ska kunna delas mellan olika myndigheter i större utsträckning för att möjliggöra identifiering av utlänningar och omöjliggöra identitetsfusk eller bidragsbrott”.

Den tillträdande regeringen har också enats om att genomföra en nationell folkräkning.