Trenden att allt fler förtidsröstar fortsätter, men många svenskar väntar också till valdagen, i år söndagen den 11 september, för att rösta.

Valet sker på tre nivåer; kommun, region och riksdag. De stora partierna har alla förtryckta valsedlar, så kallade namnvalsedlar, som de röstande kan använda sig av och den som vill kan också utnyttja möjligheten att kryssa för ett namn som man vill ska få en framträdande position.

Men alla partier har inte valsedlar överallt. Vill man till exempel rösta på ett mindre parti där det saknas förtryckta listor, så kan man ta en blank valsedel i sin vallokal. Där fyller man själv i namnet på det parti man vill rösta på. På en blank valsedel kan den som vill också personrösta genom att skriva namnet på den person i partiet som man vill rösta för.

Viktigt är att försöka texta tydligt och stava rätt.

Det finns en tredje sorts valsedel, partivalsedeln, där bara partinamnet står men utan några kandidater att kryssa för. Den kan användas för att rösta på partiet, och den som vill kan också här skriva ner ett namn om man vill personkryssa någon i partiet.

Man får naturligtvis bara rösta på ett parti och en person per val (kommun, region och riksdag). Personkryssen kan påverka placeringen på listorna. Om en kandidat som är placerad en bit ner på ett partis lista får många röster, finns möjligheten att ta sig förbi andra namn på listan och bli invald.