– Det är som om svenskar är blinda för religion när det kommer från österlandet men överkänsliga för religion när det kommer från kristet håll, säger han och påpekar att det finns mängder av exempel på när man "missat" religiösa kopplingar.
– Jag tänker på när man skulle använda stavelsen "aum" när elever gjorde yoga på en skola på Östermalm i Stockholm. Det är det centrala ordet i hinduismen som ska koppla upp människan mot den gudomliga energin i kosmos. "Aum" representerar också tre olika gudar, Brahma, Vishnu och Shiva, i hinduismen.
– Men till och med Skolinspektionen viftade bort den religiösa komponenten. De menade att det är okej om man gör det ”med fokus på hälsa och välbefinnande”. Jämför med om man skulle använda Jesus eller Allah med fokus på välbefinnande, då skulle det genast väcka starka reaktioner.
Lars Johansson kallar det också iögonfallande att det är etablerat i vården med så kallad medicinsk yoga där man faktiskt upprepar stavelser av ett mantra från kundaliniyogan, "Sat Nam", något som betyder ungefär "den vars namn är sanning".
Men vad beror det då på att man inte ser de tydliga kopplingarna till religion?
– En förklaring kan vara sekulariseringen, man är okunnig om religion och religiösa komponenter när det kommer i en annan kontext än den kristna. Dessutom är de här österländska religionerna mer fokuserade på teknik och experimentellt inriktade på att hitta metoder som fungerar. Man har då också här presenterat sig som mera vetenskap och mindre av tro.
– I nyandlighetens rötter finns också en tradition ända sedan 1800-talet där man presenterar sina tankar och tekniker som vetenskapliga i kontrast till kristendomen som bygger på tro.
Ett vanligt argument är att yoga bara är en form som man kan fylla med olika innehåll. Även om det är sant i någon utsträckning så är inte formerna helt fria från religiösa komponenter, menar Lars Johansson.
– Beroende på vilken lärare eller instruktör du har kan du få mer eller mindre av religiösa förklaringsmodeller med dig i din utövning. Yoga är en form som från början har en religiös förankring, det kommer man inte ifrån.
Lars Johansson menar att kyrkan behöver förstå varför många människor söker sig till de här aktiviteterna.
– Vissa kroppsövningar svarar mot hur människan fungerar, hur vi är skapade. Sedan har detta givits tolkningar av hinduisk eller new age-karaktär. Där borde vi som kyrka kunna återvinna skapelsen och tala om olika sätt att använda kroppen i böneliv, andaktsliv och friskvård som svarar mot hur Gud skapat världen.
– Jag är den första att påtala problemen med att andliga komponenter förs in i skola och vård, det måste vi ta upp såväl i det offentliga som i våra kyrkor och privatliv. Och samtidigt som vi gör detta kanske vi ska försöka återvinna och placera kroppsövningar i ett kristet sammanhang.
Lars Johansson menar att det finns en stark längtan om förändring hos människor i samhället.
– Som kristna behöver vi befinna oss där människor söker förändring, som på hälsomässor och i andra miljöer. Vara till hands för samtal och förbön. Vi behöver möta människors frågor och be för dem. När det gäller friskvård och rehabilitering måste vi möta det enorma behovet av detta som finns i samhället i dag.
– Ohälsan är omfattande, många mår dåligt, men i kyrkan finns sällan utrymme för kroppen och kroppsliga övningar. Men kropp och själ hänger ihop och många kristna miljöer skulle kunna jobba med friskvård.