Många svenska kommuner hissar i dag regnbågsflaggor på bland annat offentliga byggnader i samband med lokala eller nationella pridearrangemang. Men på vissa platser har man sagt nej med hänvisning till att kommunen inte ska ta politisk eller ideologisk ställning.
I Sölvesborg, exempelvis, har beskedet från ansvariga politiker varit att flaggning på kommunala byggnader ska ske på ett traditionellt sätt, och där ingår inte prideflaggan.
– För oss är traditionen viktig, och jag vet att många av våra äldre kommuninvånare delar den uppfattningen, har kommunalrådet Louise Erixon (SD) tidigare sagt till BLT.
Att ett fåtal kommuner valt bort prideflaggan upprör dock inom Socialdemokraterna. HBT-Socialdemokrater i Stockholm menar i en motion till partiets kongress i november att S bör ”verka för att alla Sveriges kommuner flaggar med Regnbågsflaggan under Pridearrangemang”.
Organisationen hävdar att prideflaggan är ”under attack” och att inte hissa den är ”ett politiskt ställningstagande” och ett angrepp på ”de segrar hbtq+rörelsen kämpat för genom åren”.
S-organisationen vill också att en nationell flaggdag med prideflaggan införs den 28 juni, till minne av det så kallade Stonewallupproret då polis gjorde en razzia på en homo-bar i New York men våldsamheter utbröt när gästerna gjorde motstånd mot polisen.
Hörby är en annan av de kommuner som sagt nej till olika intressegruppers flaggor, något som skedde i en policy som antogs förra året. Där beslutade man att det enbart är kommunens, Sveriges och andra länders flaggor som kommer att hissas.
– Den svenska flaggan inkluderar alla och därför är det den flaggan som ska hissas i Hörby, sade Cecilia Bladh in Zito (SD), kommunstyrelsens ordförande, till SVT Skåne.
Världen idag berättade förra veckan om att Justitieombudsmannen (JO) har riktat kritik mot en kommunal grundskola i Växjö för ett pridefirande som genomfördes 2019 då eleverna fick vifta med egenhändigt tillverkade regnbågsflaggor på skolgården.
JO anser bland annat att skolan agerat felaktigt och på ett sätt som kunde ge intryck av att elever tvingades delta i en meningsyttring.