Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

S-avhopp efter folkmordsbeslut

Metin Rhawi, kommunpolitiker i Södertälje, lämnar Socialdemokraterna efter statsminister Stefan Löfvens besked om att regeringen inte tänker erkänna massmorden i det osmanska riket kring 1915 som ett folkmord. – Partiet får rycka upp sig och visa att de inte låter Stefan Löfven gå emot ett taget kongressbeslut, säger Rhawi.

Nyheter · Publicerad 07:30, 5 maj 2018

Det var den 1 maj som Stefan Löfven svarade nekande på en fråga från SVT Nyheters reporter om huruvida regeringen var beredd att agera utifrån ett riksdagsbeslut 2010 och erkänna folkmordet 1915.

Redan vid partikongressen för drygt ett år sedan angav partistyrelsen olika "principiella skäl" till varför "regeringen inte ska ta ställning till massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket och andra historiska massövergrepp".

Ändå uppfattade inte Metin Rhawi att saken var slutgiltigt avgjord.

– Jag förstod det som att det pågick ett arbete där vi skulle avvakta och se hur partiet skulle agera utifrån det tydliga kongressbeslutet från 2009 om att driva frågan, säger han till Världen idag.

Metin Rhawi har suttit i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna i Södertälje och senast varit vice ordförande i äldreomsorgsnämnden. 

Han säger att Socialdemokraternas engagemang i folkmords-frågan var det som fick honom att gå med i partiet 2010.

– Ideologiskt var jag Socialdemokrat redan innan, men det var kongressbeslutet 2009 som fick mig att bli partipolitiskt aktiv, eftersom man visade att man var villig att gå i bräschen här, säger han.

– Nu tycker jag att partiet får rycka upp sig och visa att de inte låter Stefan Löfven gå emot ett taget kongressbeslut.

En utredare har på regeringens uppdrag tittat närmare på följderna av ett eventuellt erkännande av folkmordet. I januari 2016 slog utredaren fast att ett erkännande från regeringens sida "bör tillgripas endast om det kan antas leda till mer positiva än negativa konsekvenser för konflikten i fråga".

– Saken hjälps inte av att vi använder det ord som finns i en internationell konvention, och det är därför vi har avstått och vi har följt det rådet, sa utrikesminister Margot Wallström vid S-kongressen 2017.

Metin Rhawi tycker det är fel av regeringen att implicit låta sitt beslut styras av hänsyn till Turkiet, där det är brottsligt att hävda att folkmordet har ägt rum.

– När partiet inte kan göra ett enkelt konstaterande av vad som skedde för drygt 100 år sedan stöder man ett slags status quo som inte bidrar till försoning mellan folken i och kring Turkiet, säger han.

– Är det så partiet tycker, då kan jag inte vara medlem i det partiet.

Den liberale riksdagsmedamoten Robert Hannah har lämnat in fråga om folkmordet 1915 som kommer upp i en interpellationsdebatt inom kort.

Där ber han utrikesminister Margot Wallström förklara varför regeringen inte har för avsikt att erkänna folkmordet 1919, och hur den ämnar verka "för att svenska medborgare som har fått sina marker exproprierade och släktingar mördade ska få ersättning och ursäkt av den turkiska staten".

När partiet inte kan göra ett enkelt konstaterande av vad som skedde för drygt 100 år sedan stöder man ett slags status quo som inte bidrar till försoning mellan folken i och kring Turkiet.

Folkmordet 1915

Under folkmordet i det Osmanska riket mördades omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och greker. 

Massmorden förövades på order från de styrande så kallade ungturkarna och utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd.

De flesta offren dödades under åren 1915-1916, men förföljelserna fortsatte fram till 1923. Det Osmanska riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning.

(Källa: Forum för levande historia)

Inspireras av brittisk ensamhetsminister

Ett dödshot för individer och kostnad för samhällsekonomin. Ensamhetens konsekvenser har fått uppmärksamhet i Storbritannien där regeringen lanserat...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...