– Europeerna hoppas att länderna vars romska invånare utnyttjar sin fria rörlighet ska förbättra livet för alla sina medborgare så att de inte reser ut och tigger på gatorna i städer som Stockholm eller Göteborg, säger Ivan Ivanov, verkställande direktor för Europeiska informationskontoret för romer (ERIO) i Bryssel.
– I stället borde de ta in även de romska EU-migranterna i sina nationella strategier för romsk integrering, och sluta vänta på att andra ska ta ansvar.
Erio var en av de organisationer som var med om att driva fram EU:s Ramverk för nationella strategier för romsk integrering, som antogs 2011. Organisationen rådfrågas också av både politiker och tjänstemän som behöver hjälp med att ta fram nationella lösningar.
De senaste åren har Ivan Ivanov haft täta kontakter med svenska politiker och tjänstemän. Och han konstaterar att Sverige, till skillnad från många andra EU-länder, faktiskt försöker att ta nya grepp, inte minst genom de fem pilotkommunerna för romsk integrering: Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö.
– Svenskarna har goda intentioner, men vet inte riktigt vad de ska göra, säger Ivan Ivanov.
– Till exempel har Sverige lång erfarenhet av att ta emot migranter, men romerna är ju EU-medborgare och det kräver helt andra angreppssätt.
EU-medborgare har rätt att vistas fritt i ett annat EU-land i tre månader. För att få stanna längre krävs att man arbetar eller driver företag, studerar, uppbär pension eller på annat sätt är självförsörjande.
– Självklart måste romerna också göra vad de kan för att leta jobb och lära sig språket om de vill stanna längre. Men både Sverige och EU tjänar på att myndigheterna är generösa och hjälper till när det handlar om kontinentens fattigaste och mest diskriminerade folk, säger Ivan Ivanov.
Gör man inget kan det bli som i Italien, varnar han, där romerna lever i stora getton i år efter år.
– I brist på officiella vägar in i samhället bygger man upp en inofficiell värld, där pengarna kommer från trafficking, prostitution och narkotikahandel. Så det har ett pris också att inte inkludera människor.
Svenska politiker har talat om att pressa Rumänien att ansöka om de medel som EU ställt till förfogande för att förbättra situationen för landets många romer. Men Ivan Ivanov tror inte att man ska hoppas för mycket på den typen av lösningar.
– Alla nya medlemsländer är dåliga på att söka pengar ur EU:s olika fonder. Sedan finns det länder som Ungern, som får mycket pengar, men där romerna har det lika illa ställt som tidigare, säger han, och påpekar att fler romska EU-migranterna kan väntas om och när länder som Serbien, Makedonien och kanske även Turkiet går med i EU.
Europarådets förre kommissionär för mänskliga rättigheter, svensken Thomas Hammarberg, föreslog redan för några år sedan att EU:s medlemsländer borde underlätta för romernas sociala integrering, snarare än att lägga resurser på att mota bort dem.
"En fortsatt uteslutning av fler än tio miljoner människor kan bara resultera i ökade etniska spänningar i Europa," skrev han i en rapport 2012.
Ändå finns få ansatser för att integrera de många EU-migranter, inte bara från Rumänien, som kommit till Sverige för att tjäna in pengar både till sig själva och till sina familjer i hemlandet.
I Stockholm och Göteborg finns Crossroads, ett kontor som förmedlar samhällsinformation och kontakt med offentliga myndigheter till just EU-migranter på deras eget språk, i ett samarbete mellan Stadsmissionen och de två städerna.
Ett fåtal politiker i Stockholm har dessutom föreslagit att utöka tak-över-huvudet-garantin även till EU-migranter, liksom att ge EU-migranter samma rätt till grundläggande vård som i dag gäller papperslösa flyktingar.
Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se
