Riksbanken uppfyllde målet om prisstabilitet i fjol, slår en utvärdering fast. Detta trots att KPIF-inflationen [konsumentprisindex där man utgår från fast ränta red anm] skenade till i snitt 7,7 procent, vilket kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Enligt rapporten lyckades Riksbanken etablera trovärdighet för inflationsmålet och trovärdigheten tycks inte ha rubbats av den höga inflationen under året.

Men Riksbanken, som under året leddes av Stefan Ingves, får tydlig kritik för att ha väntat för länge med att strama åt penningpolitiken.

Styrräntan borde ha höjts redan i februari 2022 och Riksbanken borde dessutom ha stramat åt penningpolitiken genom att sälja tillgångar ur sin värdepappersportfölj tidigare, menar forskarna bakom rapporten.

Som prognosmakare får Riksbanken också hård kritik.

”Riksbankens inflationsprognoser var undermåliga, även med hänsyn tagen till den stora osäkerhet som förelåg”, skriver riksdagen i ett pressmeddelande.

Rapporten kommer att följas upp i en öppen utfrågning i finansutskottet den 30 maj, dit bland annat nuvarande riksbankschef Erik Thedéen och flera andra ledamöter i Riksbankens direktion kommer.

Till utfrågningen kommer även forskarna bakom utvärderingen: professor John Hassler, professor Per Krusell och docent Anna Seim.

Riksbanken dröjde till början av maj i fjol med att höja styrränta från 0 till 0,25 procent. Sedan höjdes den i snabb takt till 2,50 procent vid utgången av året.

I år har Riksbanken under Erik Thedéens ledning fortsatt att höja räntan upp till 3,50 procent. Riksbanken har dessutom flaggat för att det kan bli aktuellt med en höjning till i juni eller september.