”EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. I en osäker värld ska EU vara en stark röst för fred, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer,” sade Ann Linde i utrikesdeklarationen, som hon läste upp i riksdagen på onsdagen.
Allra först anknöt utrikesministern till att det i år är 100 år sedan kvinnor för första gången fick rösta i ett riksdagsval. Hon betonade även vikten av att ”bedriva en feministisk utrikespolitik för kvinnors och flickors rättigheter”, och sade att Sverige nu kan fördjupa och förnya samarbetet med USA i fråga om ”demokrati och jämställdhet, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter”.
Men i övrigt konkretiserade Ann Linde inte innebörden av ”mänskliga rättigheter”, och nämnde oron för yttrandefriheten enbart i samband med utvecklingen i Kina och på internet.
Hon berättade att regeringen avser att ”bjuda in till en dialog med plattformsföretagen för att diskutera hur de tillsammans med civilsamhället kan motverka hot och hat, stärka demokratin och värna mänskliga rättigheter på internet”.
Hon sade ingenting om att ökade kontroller i sin tur skulle kunna innebära begränsad yttrandefrihet.
Antisemitimen nämndes framför allt i relation till internet:
”Antisemitism på sociala medier är ett av flera viktiga ämnen när regeringen bjuder in till Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism”, sade Ann Linde om den konferens i Malmö i oktober som ursprungligen skulle hållits 2020.
När det gäller relationen till Israel använde sig Ann Linde av närmast identiska formuleringar som förra året.
”Regeringen värnar relationen med både Israel och Palestina,” sade hon, och tillade att Sverige och EU verkar för ”återupptagna, meningsfulla förhandlingar mellan Israel och Palestina och en lösning, baserad på folkrätten, där två stater kan leva tillsammans i fred och säkerhet”.
Tydligare uttalade sig utrikesministern om Iran, som hon menade ”måste återgå till full efterlevnad” av den kärntekniska överenskommelsen.
”Vi understryker också den allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i Iran,” tillade Ann Linde.
Men religionsfrihet nämndes över huvud taget inte.
Senast det skedde på ett uttryckligt sätt i en utrikesdeklaration var 2019, då Margot Wallström (S) var utrikesminister.
”På många håll i världen sker förföljelser av religiösa minoriteter, det är oacceptabelt”, sade utrikesministern då.
Hon sade också att relationerna mellan ”olika etniska och religiösa grupper, som exempelvis de kristna, samt kurdernas ställning är avgörande för långsiktig fred och stabilitet i Irak”.
I förra årets deklaration nämndes religionsfrihet endast i relation till kampen mot IS: ”Kurder, kristna och andra minoriteter i regionen måste skyddas”.