– Säkerhetshoten skiftar, sökandeströmmarna skiftar och vi försöker på olika sätt anpassa oss efter den verkligheten. I dag kan vi ringa in de absolut viktigaste ärendena och därmed ökar också Säkerhetspolisens erinran, säger Oskar Ekblad, sektionschef för informationsanalys på Migrationsverket.

Varje år skickar Migrationsverket ett antal fall av misstänkta säkerhetshot bland personer som söker asyl eller uppehållstillstånd i Sverige till Säkerhetspolisen. I en majoritet av fallen bedömer Säpo att personen inte utgör ett omedelbart hot för riket. Men i ett antal fall varje år bedöms säkerhetshotet som så stort att ansökan ska avslås.

I fjol rörde det sig om 122 personer, vilket är fler än någonsin tidigare och en tydlig ökning jämfört med tidigare år. 2018 motsatte sig Säpo uppehållstillstånd i 45 fall, 2013 var det bara 17 fall.

TT: Om ni nu blivit bättre på att identifiera säkerhetshot i dag, innebär det att ni kan ha missat ett antal tidigare?

– Det här är inget system som är hundraprocentigt säkert. Det är välutbildad personal som gör antaganden, säger Oskar Ekblad.

För att identifiera misstänkta säkerhetshot tittar Migrationsverket på flera faktorer, som den asylsökandens bakgrund och eventuellt deltagande i olika konflikter.