I måndags presenterade regeringen ett krispaket som svar på hushållens höga kostnader för bland annat drivmedel. Paketet innehåller bland annat en tusenlapp till varje privatperson som är bilägare samt drygt en krona i sänkt skatt per liter diesel och bensin. Oppositionens kritik mot regeringens åtgärder har inte låtit vänta på sig.

– Det är regeringen i ett nötskal, man höjer skatterna så till den grad att folk inte har råd att betala och då börjar man höja bidragen i stället. Det är fel ekonomisk politik, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisktalesperson för SD, till TT.

Moderaterna är inne på samma linje.

– Det går att få ned priset vid pump minst fem kronor per liter, sade partiets talesperson Elisabeth Svantesson till TT och menar att det handlar om sänkta skatter.

Västgötska köttbonden Hans-Olof Agnesson, som även är vice ordförande i nätverket Kristna bönder, instämmer i att större skattesänkningar måste till i det kortsiktiga perspektivet.

– Jag hör om åkerier som tvingas ställa sina bilar, de har inte råd att köra. Reduktionsplikten måste minskas, vi kan inte vara bäst i klassen genom att fortsätta driva det, säger han och syftar på det klimatpolitiska beslut som gör att drivmedelsdistributörer måste blanda in biobränsle i drivmedlet, vilket är en orsak till de höga priserna.

Han berättar vidare att det finns bönder som behöver gå till banken och låna pengar för att kunna betala sina räkningar just nu.

Enligt Hans-Olof Agnesson är det dock inte bara bönderna som situationen är allvarlig för, utan hela Sveriges befolkning. Ukraina är en stor producent av spannmål som förser många miljoner med mat och nu orsakar kriget osäkerhet om hur det blir med exporten framöver. Och blir det svårare att exportera spannmål är det ännu viktigare att vi har ett fungerande jordbruk i Sverige.

– Det handlar om hela vår livsmedelssäkerhet. Vi måste börja tänka till om hur sårbart samhället är, säger han.

Hans-Olof Agnesson menar att det är fler saker än sänkta drivmedelspriser som måste till för att svenskt jordbruk ska börja blomstra. Han lyfter exempelvis att åkermark behöver brukas i stället för att ligga i träda med bidrag enligt EU-regler.

– Du kan börja i Värmland och fortsätta uppåt, där finns inte mycket brukad mark, säger han.

Ett annat problem är att gödsel, som ofta importeras från Ryssland och Belarus, blivit svårt att få tag på. Utöver det har plast till hö och halmbalar samt djurfoder blivit dyrt.

Ett annat stort bekymmer för just köttproducenter är att priset för köttet inte stiger i takt med kostnaden för att producera.

– Köttpriset steg nyligen med 50 öre per kilo, det är en droppe i havet, säger Hans-Olof Agnesson.