S-regeringen går därmed vidare med förslagen från en statlig utredning, som menade just att det skulle bli tvingande för alla kommuner att bedriva så kallad uppsökande verksamhet för att få in ännu fler barn i förskolan. I detta ingår också att kommunerna genom särskilda register ska ”kartlägga” vilka barn som inte går i förskolan.
”Hemkommunen ska genom kartläggning och informationsinsamling hålla sig informerad om vilka barn i kommunen som inte deltar i förskolan senast höstterminen det kalenderår då barnet fyller 3 år”, kan man läsa i utredningen ”Förskola för alla barn” som kom 2020.
– Varje kommun ska vara skyldig att genom uppsökande ta kontakt med föräldrar till barn som inte har en plats i förskolan, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) på en presskonferens.
I utredningen från 2020 föreslogs också att det ska bli tvingande för alla barn att börja förskolan vid senast fem års ålder. Detta har regeringen i nuläget utelämnat från sitt förslag. Men skolministern flaggar redan nu för att Socialdemokraterna ser förskoleplikt som ett nästa steg.
– Vi backar inte utan vi går fram med en del. Det här är steg nummer ett, säger Axelsson Kihlblom till TT, och understryker att regeringen inte stänger några dörrar för tvingande förskola från fem år.
Redan i dag lägger många kommuner stora resurser på att ringa, skicka ut material eller knacka dörr hos familjer som valt en annan barnomsorg än förskola för sina barn.
Ett av de huvudsakliga syftena som regeringen uppger är att barn från hem där svenska inte är modersmål ska få bättre kunskap om svenska språket, samt att föräldrar i dessa hem ska komma ut på arbetsmarknaden.
Världen idag har tidigare berättat om tunga S-profiler som föreslagit obligatorisk förskola för alla barn från tre års ålder och om den starka kritik detta mött.
År 2020 gjordes ett upprop som samlade över 5 000 namnunderskrifter emot förslagen om obligatorisk förskola från tre års ålder för nyanlända.
”Barn till nyanlända är … inte en homogen grupp och med tanke på dagens kris i förskolan med stora barngrupper, få personal och personal som inte pratar svenska, eller dålig svenska så behövs det definitivt andra lösningar än obligatorisk förskola, både för nyanlända men även för alla andra barn”, kunde man läsa i uppropet.
Liknande kritik hörs också allt oftare från personal inom förskolan.