UPPDATERAD I en kartläggning som gjorts på initiativ av Pingst, har fem frikyrkosamfund samlat in underlag från 76 församlingar över hela landet. Det handlar om asylbeslut för 619 afghaner som sökt asyl mellan 2015 och 2018. Personerna har angett att de har döpts och betraktas som konvertiter, och nio av tio har ett intyg från sin församling.
Rapporten visar att 68 procent av personerna fick avslag på sin asylansökan eftersom deras tro inte bedömdes som genuin. Om personen anfört konversion sent i processen, vid en ny prövning, är siffran i stället 81 procent.
Men enligt rapporten borde avslagsprocenten ligga runt 11 procent. Det är nämligen den andel personer som utifrån information från församlingarna inte med säkerhet kan sägas ha konverterat på grund av en genuin kristen tro.
– Vi kan inte ha ett system där man bara säger att man är kristen och då ska man få stanna. Men när vi har grävt i den här frågan, baserat på det här materialet, så har vi försökt att hitta den gruppen, sade Maria Gustin Bergström, initiativtagare till kartläggningen och en av rapportens författare, till TT inför offentliggörandet.
Samfunden har också jämfört hur avslagsandelen ser ut mellan Migrationsverkets kontor. Ett exempel i rapporten är Jönköping och Göteborg där det förstnämnda kontoret har en avslagsprocent på 44 procent medan det andra har 80 procent. När de jämfört två församlingar med runt 50 afghanska konvertiter var, har 52 procent fått avslag i den ena församlingen och 84 procent i den andra.
– Det är väldigt allvarligt att det bedöms olika på olika orter, sade Maria Gustin Bergström.
Enligt Ulrik Josefsson gör Migrationsverket även skillnad på konvertitens förmåga att reflektera intellektuellt kring sin tro. Det leder till att det är den intellektuella kapaciteten och förmågan att uttrycka sig, snarare än tron hos konvertiten, som bedöms.
– Det de bedömer verkar vara konvertitens intellektuella förmåga att reflektera över tron, man bedömer alltså inte tron i sig, sade han.
Undersökningen visar också att för de 47 ärenden som har gått vidare till migrationsdomstol så spelar den politiska färgen på domstolens nämndemän stor roll. SD-nämndemän ger avslag i 93 procent av fallen medan motsvarande siffra för V-nämndemän är 15 procent.
– Det här är extremt allvarligt, eftersom ingen asylsökande kan veta om det är en sverigedemokrat eller vänsterpartist som sitter där. Det är ett fullständigt lotteri, säger Ulrik Josefsson till TT.
Samfunden pekar också på att Migrationsverket tar mycket liten, om än någon, hänsyn till skriftliga intyg.
– De kommenteras i princip alltid på samma sätt av Migrationsverket, nämligen med att de inte har något avgörande bevisvärde, sade Maria Gustin Bergström vid presskonferensen, och påpekade att intygen ofta ges av en pastor som haft en längre tids kontakt med den asylsökande.
Samfunden kräver att Migrationsverket vidtar olika åtgärder för att stärka rättssäkerheten för konvertiter. Under den tiden, menar man, måste myndigheterna avstå från att verkställa utvisningar för denna grupp asylsökande.
Migrationsverket meddelar genom sin presstjänst att man kommer att kommentera rapporten efter att ha analyserat den.