Rädda Barnens rapport ”Vuxna, vad gör dom?” talar om ”hur rasism manifesteras” när ”skolor hindrar muslimska barn från att be och fira ramadan”. Rädda Barnen menar i sin rapport att Skolverket bör ta fram riktlinjer i syfte att ”skapa större förståelse för olika religioner”.

UNT:s ledarskribent Sakine Madon är kritisk mot innehållet i rapporten. Hon ifrågasätter till exempel rimligheten i att ”sätta likhetstecken mellan rasism och att skolan inte har exempelvis bönerum eller anpassningar för att barnen ska fasta under ramadan”.

Peter Marinko, styrelseledamot i Rädda Barnens lokalförening i Uppsala, är inne på samma spår. I en debattartikel i UNT riktar Marinko kritik mot den egna organisationens rapport som han menar ger uttryck för en ”vinklad syn på samhällsproblemen”.

Önskemål från troende elever innebär oftast inget problem, men det är inte nödvändigtvis rasism om lärare och skolor ibland säger nej, menar Sakine Madon.

”Genom åren har jag följt fall där religiösa föräldrar har krävt att deras barn inte deltar i idrottens dansmoment, inte deltar i gemensam simundervisning, inte äter i ett skolkök som inte serverar korrekt tillagad mat utifrån den egna religiösa tolkningen, och så vidare”, skriver hon.

Rädda Barnen har tidigare mött kritik för sitt sätt att formulera sig. 2008 var forskaren Pernilla Ouis involverad i en rapport som handlade om hederskultur. När Rädda Barnen ville stryka formuleringar i den rapporten anklagade Pernilla Ouis Rädda Barnen för censur då hon menade att allt som handlar om hedersvåldets bakomliggande orsaker systematiskt rensats bort.

– Rädda Barnen sviker flickorna, sade Pernilla Ouis då till Aftonbladet.

Den gången förklarade Rädda Barnens styrelse att det var okej att kritisera enskilda övergrepp, men inte ”den omgivande kulturen eller religionen”, skrev Aftonbladet.

”Rädda Barnen borde medge att det kan uppstå en krock mellan barnens rätt och religiösa krav. Vad betyder det att Rädda Barnen vill att Skolverket skapar ’större förståelse’ för religioner, om religion och kultur används som motiv för att exempelvis hindra flickor från att delta på idrott eller simning?”, frågar sig UNT:s ledarskribent Sakine Madon.

”Rädda Barnen borde ha lärt av tidigare misstag när formuleringar om hedersförtryck ströks i en rapport”, fortsätter Madon.

Världen idag har kontaktat Rädda Barnen för att fråga hur de ser på kritiken som framförts, men organisationen har inte återkommit med svar.