Som Världen idag tidigare berättat lade regeringen i november fram ett lagförslag som gör det möjligt för barn från tolv års ålder att byta juridiskt kön. Socialminister Lena Hallengren (S) motiverade förslaget med att Sverige behöver en ”moderniserad könstillhörighetslagstiftning”.

Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet samt sakkunnig i SBU:s utredning av hormonbehandling av unga med könsdysfori, menar att en sådan förändring riskerar att oåterkalleligt skada barn.

”Det finns två kön och med undantag för sällsynta medicinska tillstånd är vi alla antingen män eller kvinnor. Vi kan inte välja vårt kön, vad regeringen än lagstiftar om”, skriver han i en debattartikel i SvD.

Dessa frågor är än mer problematiska när det handlar om barn, vidhåller han.

”Att som tonåring utforska olika identiteter är ett naturligt utvecklingssteg mot vuxenblivande. De identitetsskapande alternativen varierar med tidsandan. Medan personer som var unga på 80-talet funderade på om de var syntare eller punkare erbjuds unga i dag att ta ställning till om de är män eller kvinnor”, skriver han.

Mikael Landén anser att frågan om könsbyte är en fråga för medicinsk expertis.

”Om vetenskapliga studier visar att sådana åtgärder minskar lidande i noga utvalda fall anser vi att drabbade personer har rätt till medicinsk vård för sin könsdysfori.”

Han påminner samtidigt om att personlig identitet med tiden kan omvärderas.

”Att ändra juridiskt kön vid vad som kan vara en tillfällig identitetskris riskerar att leda in personer på en oåterkallelig väg mot medicinska behandlingar som kan medföra sterilitet och kroppsliga skador. Regeringen bör fundera över rimligare sätt att förbättra levnadsvillkoren för transpersoner”, anser Mikael Landén.