Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade.
Matteusevangeliet 5:6

Världen idag

Professor: Kristendom viktig för västvärldens framgång

Utbredningen av demokrati och ekonomiskt välstånd i världens länder kan bland annat spåras till vilken religion som präglat länderna. Det framhåller Paul Segerstrom, professor på Handelshögskolan i Stockholm, som menar att länder med protestantisk kristen tro varit särskilt framgångsrika.

Nyheter · Publicerad 12:48, 16 jan 2020

För några år sedan tog Paul Segerstrom en paus i sin ordinarie forskning, där han bland annat skriver forskningsartiklar till akademiska tidskrifter.

– Jag ville läsa böcker och artiklar om vad som ger nationer välstånd respektive fattigdom och se vem som har de bästa argumenten, berättar Paul Segerstrom när vi träffar honom i hans tjänsterum på våning sju på Sveavägen 65.

– Jag hade kommit till en plats i min karriär där jag ville fokusera på de stora frågorna i stället för att bedriva studier med ett snävt fokus, vilket man är tvingad till om man ska bli publicerad i ekonomiska forskningspublikationer, lägger han till.

Paul Segerstrom tog ledigt, läste böcker och upptäckte en bok från 2011 som blev en ögonöppnare. Boken var Civilisation – the west and the rest av Niall Ferguson, historieprofessor på Harvard University.

– I boken argumenterar författaren för att religion är viktigt för att förstå västvärldens framgång i relation till övriga världen, konstaterar han.

Niall Ferguson menar att konkurrens och en satsning på vetenskap bidrar till tillväxt. Även privat ägande är en framgångsfaktor.

– Detta stämmer överens med vad jag själv kommit fram till. Jag har tagit fram modeller som visar att ett starkare skydd för privat ägande bidrar till tillväxt, säger Paul Segerström.

De slutsatser som verkligen intresserade honom var religionsfaktorn, vilket han beslutade sig för att gräva djupare i.

Snart upptäckte han en uppsats av professor Robert Woodberry från 2012, som beskrev hur det finns ett direkt samband mellan tidig protestantisk mission och stabila demokratiska institutioner hos de 130 länder som ligger utanför västvärlden.

– De kolonier som i ett tidigt stadium hade fler protestantiska missionärer hade i ett senare skede i mycket högre grad demokratiska institutioner. Resultatet visade ett mycket starkt statistiskt samband; de variabler som kopplades till protestantisk mission förklarade 50 procent av variationen i värdena.

– Det var ett imponerande arbete och ett otroligt tydligt samband. Jag blev chockad. I läroböcker om ekonomi är rutinbudskapet att religion inte har någon betydelse.

Varför uppmärksammas inte denna faktor?

– Jag tror att det kan vara förutfattade meningar i den vetenskapliga världen. Man kanske inte vill att religion ska ha en betydelse. I själva verket ifrågasätter Robert Woodberrys forskning alla tidigare slutsatser när det gäller bakgrunden till demokratiska institutioner.

– Det är verkligen en häpnadsväckande forskningsartikel, säger Paul Segerstrom, och konstaterar att reaktionen i forskningsvärlden mestadels har varit tystnad och ignorans.

– Det är total tystnad. Jag tror inte att de har en bra respons på Woodberrys analys. Därför pratar man inte om den.

Västvärldens mission gick hand i hand med koloniala ambitioner, där det primära målet var att göra affärer. Vad var det protestantiska missionärer gjorde som skiljde ut sig?

– Robert Woodberry berör detta indirekt. Han konstaterar att i de fall där europeiska nybyggare endast kom för att bedriva affärer gjordes ingenting för att bygga upp demokratiska institutioner.

– Detta bekräftar det jag tidigare läst om exempelvis Namibia. Affärsmännen ville bara tjäna pengar. Jag har varit i Namibia och har läst biografier om missionärer som kom dit. De första européer som flyttade till norra Namibia år 1870 levde där i 50 år innan någon annan europisk nybyggare dök upp.

– Stammarna i norra Namibia var analfabeter, ledarna kunde heller inte läsa. Missionärerna startade skolor så att eleverna kunde börja läsa och skriva, och börja läsa bibeln.

Paul Segerstrom nämner även siffror från 2002, som redovisar BNP (bruttonationalprodukten) för länder som grupperats efter den religion som historiskt har dominerat området (se faktaruta ovan).

– De länder som dominerats av protestantisk kristendom kommer tydligt på första plats, med en BNP på 30 000 dollar per invånare.

Kan det finnas andra förklaringar?

– Vilka då? När jag undervisade detta på universitetet hörde jag en student som sade att islams låga siffra – en tiondel i jämförelse med de områden som dominerats av protestantisk kristendom – berodde på närheten till ekvatorn.

– Men Singapore ligger precis på ekvatorn och är ett mycket framgångsrikt land. Israel är ett annat exempel, som är omgivet av muslimska länder som alla är fattiga: Libanon, Syrien, Jordanien och Egypten.

– Föreställningen att geografi har betydelse är ett dåligt argument.

Han ger Koreahalvön som exempel på hur protestantisk tro främjar tillväxt.

– Syd- och Nordkorea är fascinerande exempel, de var ursprungligen ett land. De första protestantiska missionärerna dök upp 1875, och det fanns knappast några kristna där för hundra år sedan, säger Paul Segerstrom, som ofta undervisade doktorander från Sydkorea på Michigan State University.

– Sydkorea diskuteras ofta i läroböcker om internationell handel, det ämne som jag huvudsakligen undervisar i. Landet beskrivs som en framgångssaga och är en av de östasiatiska tiger­ekonomierna, tillsammans med Hongkong, Taiwan och Singapore.

– Länderna var mycket fattiga på 1960-talet men är i dag rika ekonomier som har haft en extremt hög ekonomisk tillväxt i decennier. Ekonomer talar om en mirakulös ekonomisk tillväxt.

– Sydkorea är det främsta exemplet av dem alla; landet står för hälften av dessa tiger­ekonomiers omsättning. Ekonomer frågar sig vad som ligger bakom denna framgång och den vanliga förklaringen är att de öppnat upp för internationell handel. Inga ekonomer resonerar kring religionens betydelse.

Men faktum är att andelen kristna i Sydkorea sedan 1960 och framåt ökat från två till trettio procent.

– Det är en stor förändring som helt ignoreras. Jag tror att detta är en nyckel till att förstå Sydkoreas framgång.

Japan är en stark ekonomi som saknar en stor kristen befolkning?

– Ja, men de förlorade andra världskriget och USA påtvingade landet en rad goda institutioner, vilket utgjort en grund för den ekonomiska tillväxten, säger professor Paul Segerstrom.

Professor Paul Segerstrom menar att bibliska ideal om människovärde, personligt ansvar, privat ägande och frihet gynnar demokrati och ekonomisk tillväxt, samtidigt som totalitära och odemokratiska system utmanas.

Han beskriver hur Bibelns berättelse om befrielsen från slaveriet i Egypten har motiverat många människorättsrörelser och hänvisar till William Wilberforce, som föddes i en av Storbritanniens rikaste familjer, blev kristen vid 26 års ålder och därefter gav sitt liv till att bekämpa slaveriet.

– Det är en myt att alla människor längtar efter frihet. Även om några gör det, föredrar många – även till priset av att förlora friheten – att bli omhändertagna i stället för att ta ansvar för sitt eget liv, säger Paul Segerstrom, och pekar på att totalitära stater lovar människor att ta hand om deras behov, men att de som ger upp sin frihet mot att få försörjning i förlängningen kommer att förlora både frihet och försörjning.

Från 1960 och framåt har andelen kristna i Sydkorea ökat från två till trettio procent. Det är en stor förändring som helt ignoreras. Jag tror att detta är en nyckel till att förstå Sydkoreas framgång.

BNP i relation till religion

I länder där kristendomen har haft stort inflytande har också medborgarna större ekonomiska tillgångar, visar statistik som professor Paul Segerström lyfter fram.

Protestantism

Antal invånare: 530 miljoner Exempel på länder: USA, Sverige, Storbritannien, Tyskland BNP/inv: USD 29 784 (2002)

Judendom

Antal invånare: 6 miljoner Land: Israel BNP/inv: USD 19 320 (2002)

Katolicism

Antal invånare: 904 miljoner Exempel på länder: Frankrike, Italien, Spanien, Brasilien BNP/inv: USD 9 358 (2002)

Grekisk ortodox

Antal invåndare: 262 miljoner Exempel på länder: Grekland, Ryssland, Rumänien, Ukraina BNP/inv: USD 7 045 (2002)

Konfucianism

Antal invånare: 1 491 miljoner Exempel på länder: Sydkorea, Kina, Japan, Singapore BNP/inv: USD 6 691 (2002)

Buddhism

Antal invånare: 146 miljoner Exempel på länder: Thailand, Kambodja, Laos, Mongoliet BNP/inv: USD 4 813 (2002)

Islam

Antal invånare: 1 122 miljoner Exempel på länder: Saudiarabien, Egypten, Marocko, Pakistan BNP/inv: USD 3 142 (2002)

Hinduism

Antal invånare: 1 041 miljoner Exempel på länder: Indien, Nepal BNP/inv: USD 2 390 (2002)

Professor vid Handelshögskolan

Paul Segerstrom är ekonom och professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm sedan 2000.

Vid millenieskiftet lämnade Paul Segerstrom sin tjänst som professor på Michigan State University – ett av de största universiteten i USA med 43 000 studenter – för att bli innehavare av Tore Browaldhs professur i internationell ekonomi på Stockholm School of Economics.

Frihetsideal som utmanar totalitära system

Professor Paul Segerström menar att bibliska ideal om människovärde, personligt ansvar, privat ägande och frihet gynnar demokrati och ekonomisk tillväxt, samtidigt som totalitära och odemokratiska system utmanas.

Han beskriver hur Bibelns berättelse om befrielsen från slaveriet i Egypten har motiverat många människorättsrörelser och hänvisar till William Wilberforce, som föddes i en av Storbritanniens rikaste familjer, blev kristen vid 26 års ålder och därefter gav sitt liv till att bekämpa slaveriet.

– Det är en myt att alla människor längtar efter frihet. Även om några gör det, föredrar många – även till priset av att förlora friheten – att bli omhändertagna i stället för att ta ansvar för sitt eget liv, säger Paul Segerström. Han pekar på att totalitära stater lovar människor att ta hand om deras behov, men att de som ger upp sin frihet mot att få försörjning, i förlängningen kommer att förlora både frihet och försörjning.

Vi får inte glömma bort att vi är fria i Kristus!

Arbetslivskrönika Inom ICCC, den Internationella kristna handels­kammaren, ser vi det som ett nyckeluppdrag från Gud... onsdag 25/11 00:00

Nuri Kino coronasjuk – manar till ansvar

Coronapandemin. Journalisten och författaren Nuri Kino är hemma igen efter att ha vårdats på sjukhus för covid-19.... onsdag 25/11 10:00

Jag vågar inte möta sorgen efter pappas död, vad ska jag göra?

Familjefrågan Hej Karin! Jag är rädd för att känna. Jag har inte vågat sörja min pappa, som hastigt gick bort för...

När ryktet är bättre än vi förtjänar – brevet till Sardes

De sju församlingarna i Uppenbarelseboken (del 6/8). ”Du har namn om dig att du lever, men du är död” (Upp 3:1). Detta måste vara några av Nya...