Efter de våldsamma upploppen, där flera poliser skadades, anser kritiska röster att danske politikern Rasmus Paludan inte borde fått tillstånd att arrangera sina sammankomster med koranbränning. Kände kriminologiprofessorn Leif GW Persson är en av dessa kritiska röster.

– Faran för upprätthållandet av allmän lag och ordning är hög, detta borde gjort att man varit mer restriktiv med att ge tillstånd. Då hade vi sluppit allt det här och kunnat fira påsk i lugn och ro, säger GW i TV4:s Nyhetsmorgon.

Stefan Holgersson, polis och universitetslektor vid Linköpings universitet, håller inte med GW.

– Även om man tycker att den som för fram sitt budskap är ”en idiot” måste man hålla fast vid principen, så länge det inte är brottsligt. Annars hamnar man på ett sluttande plan där polisen eller någon annan aktör ska bestämma vilka åsikter som är de rätta, säger Holgersson till Dagens Nyheter.

En del menar att ordningslagen skulle kunna stoppa sammankomster av den typ som Paludan arrangerar, vilket är en tanke som avvisas av såväl polisforskaren som polisledning.

– Här har vissa gjort en tankevurpa. Det betyder att då kan ju någon förstöra för någon som är skötsam att demonstrera, säger Stefan Holgersson till Expressen, och ger som exempel ett scenario där extrema motståndare till Socialdemokraterna ställer till med våld i anslutning till första­maj­demonstrationer.

– Om polisen börjar förbjuda sammankomster öppnar det upp för att våld begränsar annans rätt, påpekar polisens nationelle kommenderingschef Jonas Hysing till TT.

Stockholmspolisen Alexander Jeremic, med 16 år i yrket, tjänstgjorde under oroligheterna i Rinkeby och Örebro. Han beskriver skeendet som ”en mobb driven av en aggressivitet han aldrig tidigare upplevt”.

– De var ute efter oss. Jag skulle vilja kalla dem terrorister, de gav sig på hela samhällssystemet. Hade de haft andra vapen hade de använt dem, säger Jeremic till DN.

Alexander Jeremic betonar att han förespråkar dialog men säger samtidigt att ”det inte är lätt att förklara vad demokrati är för människor som inte vill förstå”.

– Vi möttes ju av livsfarligt våld och då har vi rätt att försvara oss. Det fanns läge att skjuta hundra gånger i Örebro. Men vi sköt inte.

– Framför mig hade jag en batong och pepparsprej, som tog slut rätt snabbt. Vi hade behövt gummikulor, vattenkanoner och tårgas för att skingra dem, säger Alexander Jeremic till DN.

Debatten på sociala medier handlar i mångt och mycket om vilka verktyg polisen kan tänkas behöva för att hantera dessa upplopp samt vad politiker gör/inte gör åt saken. Mats Karlsson, enhetschef på polisregion syd, vill lyfta fram ytterligare en aspekt.

”Det saknas en diskussion kring de som av eget val väljer att försöka skada och döda andra människor under täckmantel av motdemonstration”, skriver han i ett inlägg på Twitter.