Förra veckan presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) en rapport som visar att Sverige ligger i topp när det gäller dödsskjutningar i Europa. Medan kurvan för det dödliga skjutvapenvåldet på Europanivå har gått nedåt har den svenska kurvan stadigt gått uppåt.
– Sverige har flyttats från nästan botten av rangordningen i Europa till att hamna väldigt högt upp, sade utredaren Klara Hradilova Selin vid en pressträff där studiens resultat presenteras.
Intentionen med utredningen var inte att ta reda på orsakerna till utvecklingen, men utredarna upplåter ändå en del av rapporten åt detta. Bland tänkbara orsaker nämns illegal drogmarknad, konflikter i kriminella grupper och lågt förtroende för polisen. Även ”socioekonomiska och demografiska skillnader mellan utsatta områden och andra” bidrar till våldet, enligt Brå. Man menar även att de många dödsskjutningarna kan bero på sociala ”smittoeffekter” – där en dödsskjutning utlöser en annan.
– Det skulle kunna vara så att det är subtila slumpartade mekanismer som gör att det drar igång, säger Klara Hradilova Selin i ett inslag i Rapport.
Ordet slump förekommer även på några ställen i rapporten. Bland annat frågar sig Brå ifall det är en slump att dödsskjutningssiffran blivit så hög i just Sverige.
”Handlar då den svenska utvecklingen om en specifik gruppdynamik som lika gärna hade kunnat uppstå i något annat land med liknande förutsättningar, men av olika skäl – möjligen relativt slumpartade sådana – inte gjort det (än)?” skriver rapportförfattarna.
Kriminologen, polisen och författaren Fredrik Kärrholm är kritisk till resonemanget.
”Att sådan dynamik med tillhörande smittoeffekter uppstår i Stockholm, Paris och London – men inte Oslo, Prag eller Budapest – handlar uppenbart inte bara om slumpen. Våldet har en tydlig koppling till unga män uppvuxna i dysfunktionella utanförskapsområden”, skriver han i en krönika i Göteborgs-Posten.
Han menar att utvecklingen beror på politik – och då främst migrationspolitik.
”Den storskaliga invandringen till Sverige har resulterat i att många områden, hela skolor och stora delar av ungdomskullarna kommit att präglats av social desorganisation. Eller som det heter på vanlig svenska; kaos. I detta kaos har gangsterkultur och destruktiva värderingar frodats, vilket skapat förutsättningar för våldet”, skriver Kärrholm.
Världen idag hör av sig till Brå för att höra på vilket sätt slumpen skulle ha påverkat utvecklingen.
– Upptakten till den våldsspiral vi ser i Sverige kan vara svår att sätta fingret på, vad det är som får bägaren att rinna över när vissa riskfaktorer finns på plats, skriver Klara Hradilova Selin i ett mejl.
Hon påpekar att dessa riskfaktorer finns i flera länder och att det därmed är svårt att veta vad som gjort att våldsspiralen dragit igång just här.
Hur vet ni att det är just de socioekonomiska faktorerna som påverkar när ni ser att våldet ofta sker i utsatta områden?
– Det är väl kartlagt i litteraturen om brottslighet, inklusive dödligt våld, att socioekonomiska faktorer har inverkan på brottslighet, skriver hon.
I Brå-rapporten står det att en gemensam faktor för de flesta personerna som skjutits ihjäl är att de är unga män, och att det finns mycket som tyder på att detsamma gäller för de misstänkta förövarna.
I vilken utsträckning offer och gärningsmän har utländsk bakgrund framgår inte av rapporten.
– Det kommer en [generell] rapport om det i augusti, skriver Klara Hradilova Selin och påpekar att en sådan kartläggning inte ingick i uppdraget för den nu aktuella rapporten.