Plusarkiv: Så firas påskfastan i olika kyrkor

Fastan –allt från 40 knäböjningar till mediefastaDen kristna fastan är en tradition med stark biblisk förankring. Få går så långt som de syrisk-ortodoxa, som avstår animalisk föda under 50 dagar inför påsk. Men för de flesta samfund handlar fasta om att avstå något i livet för att öppna sig för Gud, om att intensifiera sitt böneliv och att bli mer medveten om andra människors behov.
Bland dem som Världen idag talat med står mediefastan högt upp på listan som ett sätt att ge mer tid åt eftertanke och bön. Men också den traditionella matfastan har sin plats, som ett sätt att stärka anden och ge kroppen an paus.

– Fastan handlar om att se det sätt vi lever på och det som binder upp oss onödigt mycket, säger kyrkoherde Lars Segerstedt i Maria församling i Umeå.
I hans svenskkyrkliga församling knyter man an till karnevalstraditionen – alltså att släppa loss en yra av fest och mat dagarna före fastans tid av försakelse och allvar.
– Vi har i femton år nu firat en karnevalsgudstjänst som brukar vara mycket uppskattad. De unga sminkar och klär ut sig, och sedan har vi en otraditionell gudstjänst med sång, lek och dans, med kärlekens väg som tema.
Varje torsdag under fastan bjuder man sedan in till "ställtid" – en två timmar lång reträtt kväll med bibelläsning, gemensam måltid under tystnad.

I Arkens församling i Kungsängen utanför Stockholm ses fastan som en viktig del av det andliga livet.
- I fastan öppnar jag mig för Gud och Andens kraft, säger pastor Linda Bergling, som berättar att hon ofta matfastar en eller fler halvdagar i veckan.
- Jag gör det för att kunna fokusera i bönen och koncentrera mig på Gud. Men att fasta kan också vara att avstå från bio, från kompisar och från medier.
Även om man i församlingen inte särskilt fastar inför påsk, tycker Linda Bergling att det har en poäng.
- Det blir ett sätt att fokusera på Jesus lidande väg, och att göra försoningsgärningen levande och verklig.

– Att fasta är att göra sig tillgänglig för Guds röst genom att avstå från annat som upptar ens tid, intresse och engagemang, säger Lars-Evert Jonsson, pastor och föreståndare i Pingstförsamlingen i Värnamo.
- Det är en tid då jag får söka Gud och Guds tilltal, och då den helige Anden får större plats än andra saker.
Även han poängterar att fastan inte bara handlar om mat, även om matfastan kan vara ett bra sätt att ge kroppen "en slags kontemplation".
- Idag handlar det mer om att avstå från information som är fruktansvärt distraherande, som tevem, nyheter, sport. Man kan ha en datafasta, en tevefasta. Man avstår från saker som inte i sig är fel som tar vår tid.
- Det är en bra tradition med påskfastan och också lämpligt att fasta. Men för mig är inte bandet till kyrkoåret utan mitt eget behov. Men det passar bra inför påsken.
– Fastan ska ses som en tillång, som en möjlighet att vara i förberedelse inför påsken och ett försök att tänka utifrån andra perspektiv, säger Lennarth Nilsson, pastor i Slottshagskyrkan, Helsingborgs Baptistförsamling.
– Jag kan också se det som en del av inlevelsen med människor i tredje världen, och med människor som "måste" fasta för att de inte har andra möjligheter. Fastan blir då ett försök att identifiera sig med dem.

I den romersk-katolska kyrkan är fastan viktig, och har stark koppling till Jesu lidande och död under påsken.- Fastan är sättet att genom tron och i handling visa vår kärlek till den Gud vars son dog och led för oss. Vi avstår för att kunna känna lite av den smärtan och för att tacka Gud för att han lidit för oss och befriat oss från våra synder, säger Andrzej Konopka , kapucinbroder och kyrkoherde i den katolska församlingen i Nacka.
Alla som är 14 år förväntas äta endast ett mål mat samt avstå från kött under askonsdagen och långfredagen. Katoliken bör också tänka på att gå i kyrkan regelbundet och skänka pengar till nödlidande under fastan.Har korsvägsandakt på fredagarna, då man mediterar över kristi lidande.
- Alltid är det så att när man bestämmer sig frör att fasta, då vill man plötsligt äta mer än vanligt.Men det är det jag offrar, det hjälper mig att bli fri och att känna att det är jag och inte min kropp sopm bestämmer.

Fader Suleyman Wannes, biträdande biskop i den syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige, berättar om att de vuxna förväntas knäböja 40 gånger kring lunchbönen varje dag i 40 dagar inför fastan.
- Både kroppen och själen ska renas, säger han.
-För den som inte klarar av att avstå från all animalisk föda under 40 dagar kan det räcka med att göra det under fastans första och sista vecka.
Det finns en del som avstå all mat fram till lunch, men det är frivilligt.
Man har fasteböner under morgon, lunch och på kvällen..
Men under fastan fröväntas man också på ett särskilt sät bry sig om sina medmännskor, avstå från onda tankar och tal, och att skvallra.Även de som inte förväntas efterleva fastan bör tänka på fastans betydel, att her större utrymme åt tankar på gud och på sina medmännsikor.
- Fastan kan vara en glädje genom att den för oss närmare Gud.

Eva Janzon