För sjunde året i rad ger Statens institutionsstyrelse ut en antologi där tvångsomhändertagna ungdomars egna berättelser står i fokus. I år heter den "Ängel" och intresset för att bidra är stort hos både pojkar och flickor. I år kom inte mindre än 93 bidrag in.
– Oftast är det vi vuxna som styr samtalen med ungdomarna. Det här är en chans för dem att tala helt fritt och berätta det som de själva vill. Med sina egna ord oredigerat, säger Birgitta Hedman-Lindgren, informatör på myndigheten och redaktör för boken.
Texterna skiljer sig åt i både form och innehåll, men en röd tråd genom berättelserna är längtan. Det är längtan efter familjen och kompisar, längtan efter den man är kär i, längtan efter ett annat liv eller längtan efter att få ställa till rätta. Men berättelserna innehåller också starka känslor av besvikelse efter svek från vuxenvärlden.
– Det är nedslående att ta del av ungdomarnas karriärer genom vårdsverige. De har inget förtroende för socialtjänsten eller olika kontaktpersoner i vården. Det är ganska desillusionerade ungdomar, trots att de är så unga, säger hon.
Trots att Birgitta Hedman-Lindgren arbetat många år med flera liknade böcker, blir hon ändå varje gång väldigt ledsen.
– Man blir alltid förvånad över hur ungdomar kan ha det i Sverige i dag.
Det slår mig varje gång att det finns så mycket kärlek till mammor i böckerna.
– Man inser att man behandlat mamma väldigt illa, men man är tacksam över att hon finns. Det är rörande, säger hon.
Birgitta Hedman-Lindgren menar att en viktig del i mötet med dessa barn är att någon ska orka ta ansvar för de här ungdomarna hela vägen.
– Vuxna måste vara engagerade och orka stå pall. Personalomsättningen i branschen måste bli mindre. Ungdomarna har inte någon som bryr sig och har man från början inga föräldrar som engagerar sig, då blir man väldigt övergiven, säger hon.
Ungdomarna uppskattar själva boken mycket. Några av ungdomarna finns i SIS-verksamhet sedan flera år, och återkommer år efter år i böckerna. Författarna är lättrekryterade.
– Många skriver flera bidrag, så då får vi välja ut. Det är en väldig stolthet när boken kommer ut varje år, säger hon.
Erik Lundström
erik.lundstrom@varldenidag.se