Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Pingstdagen var startskottet på en ny tid av frihet

– Det som hände när lagen gavs på berget Sinai, hänger nära samman med andeutgjutelsen på pingstdagen, säger den messianska pastorn Yoel Ben David.

Nyheter · Publicerad 00:00, 5 jun 2019

Den senaste söndagen kallas ”Söndagen före pingst”. Det är en slags uppvärmning för den här veckans firande av församlingens födelsedag, dagen när lärjungarna blev fyllda av den helige Ande. 

Medan många kristna förstår sambandet mellan det judiska pesach-firandet och den kristna påsken, är det inte alla som har fått med sig att lärjungarna på den första pingstdagen hade samlats i Jerusalem för att fira shavuot, en pilgrimshögtid som samlade judar från en rad länder.

Den messianska pastorn Yoel Ben David vill förmedla till kristna att händelserna på pingstdagen inte utspelade sig i ett vakuum. 

– Det är lite enklare med påsken än med pingsten. De flesta känner till profetiorna om Messias och att det judiska påskfirandet pekar fram mot det som hände när Jesus led korsdöden i Jerusalem. Medan judarna firar befrielsen från slaveriet i Egypten, firar vi Jesustroende att vi blivit fria från syndens slaveri. I Egypten räddades israeliterna från dödsängeln genom att stryka blod från ett lamm på dörrposterna, medan vi räddas genom blodet från Guds lamm, Jesus, säger Ben David, som är anställd både i organisationen Jews for Jesus och i den lutherska Immanuelkyrkan i Tel Aviv.

Shavuot, judisk pingst, var ursprungligen en skördefest. Man reste till templet i Jerusalem för att offra förstlingsgrödan av skörden, men detta blev omöjligt att genomföra när folket fördes i exil. 

Efter hand började man tänka mer teologiskt runt högtiden, och de skriftlärda kopplade också mottagandet av lagen på berget Sinai till shavuot. 

– Under pesach befriades israeliterna från slaveriet i Egypten, men hur skulle de använda den nyvunna friheten? Hur skulle de leva? På berget Sinai mottog Mose Guds bud och vägledning för folket. Det blev en omorientering, en ny början, säger Ben David. 

Enligt judiskt tänkande blev shavuot födelsedagen för en ny och fri nation. Under pesach lämnade israeliterna det fysiska slaveriet, men på Sinai blev de fria andligen.

Bland många teologer är det vanligt att tänka att händelserna på berget Sinai och i Jerusalem hänger nära samman. För att förstå detta, är det nödvändigt att se både till Bibeln och till judisk tradition. I andra Moseboken 19:9 säger Gud till Mose: ”Se, jag ska komma till dig i ett tjockt moln, för att folket ska höra när jag talar med dig och sedan för alltid tro på dig.” 

Det står också att Sinai-berget var täckt av rök eftersom Herren hade stigit ner på det i eld. Röken steg upp som röken från en smältugn, och hela berget skakade. Ljudet av basuner blev starkare och starkare, och när Mose talade, svarade Gud honom med hög röst. 

Inom rabbinsk litteratur och tradition som var känd redan på Jesu tid, fördjupades det som skedde. 

Här heter det att Guds röst gick ut och att eld kom ner. Sedan sägs det att elden delade sig i sju röster, och 70 tungor av eld, så att alla hörde rösten. 

Enligt judisk tradition hörde människor från hela världen Guds röst den dagen.

Talet 70 nämns flera gånger i Bibeln. I första Mosebok nämns runt 70 ättlingar till Noa, som blev folkslag som spridde sig ut över jorden. Evangelisten Lukas skriver att Jesus hade 70 lärjungar (i några översättningar 72) som Jesus sände ut för att förkunna evangeliet. Samma Lukas skriver i Apostlagärningarna att lärjungarna under shavuot var samlade i Jerusalem när ett ljud hördes från himlen. 

”Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allt eftersom Anden ingav dem att tala.” 

Jerusalem var i samband med högtiden fyllt av judar från alla folkslag, och samtliga hörde lärjungarna tala om Guds storverk på sina egna tungomål. 

– Det är inget tvivel om att judarna som fanns i Jerusalem måste ha sett sambandet med det som hände på Sinai, säger Ben David. 

På pingstdagen fylldes lärjungarna av Anden, som skulle vägleda dem till den fulla sanningen. De var kal­lade att följa efter Jesus, han som gav sitt liv för andra, men de fick kraft att leva det nya livet. 

– Det blev en omorientering, en ny början, säger han.

Söndagens text från Johannes 16 ses av många som trinitarisk, det vill säga att den presenterar treenigheten, förhållandet mellan Fadern, Sonen och den helige Ande. 

– Så förstås också texten bland det stora flertalet av messianska, Jesustroende judar i Israel. Runt omkring i världen finns det emellertid messianska rörelser, bestående av både judar och icke-judar, som förnekar treenigheten. Detta är ofta troende som vill ”gå från Rom till Jerusalem”, för att hitta tillbaka till kyrkans rötter. Det är en bra utgångspunkt, men problemet är att de ofta går så långt att de passerar Kristus, säger Ben David. 

Han visar att pingsten inte först och främst pekar tillbaka mot Sinai, utan i stället ut i världen. 

– I likhet med shavuot, är den kristna pingsten också en skördehögtid. Men vår skörd är inte jordbruksprodukter. Vi är kal­lade att gå ut med evangeliet till alla folkslag och vinna människor för Kristus, säger Yoel Ben David. 

Enligt judiskt tänkande blev shavuot födelsedagen för en ny och fri nation. Under pesach lämnade israeliterna det fysiska slaveriet, men på Sinai blev de fria andligen.

Pingstprofil till Arken i Värnamo

Mission. 67-åringen David Johansson har inga planer på att lägga sig på latsidan. Nu har han fått en ny tjänst som pastor med inriktning mission i...

Vad är Palestina och vilka är palestinierna?

Israelkommentar Ofta talas det om ”palestinierna” som om de vore ursprungsbefolkningen i det som är dagens Israel. Men detta, som så mycket annat när det gäller...

Nåd tema när soulartist och tv-pastor gör show

Föreställning. Till helgen kommer föreställningen Avslöjad att spelas på Nyhemsveckan och sedan på Torpkonferensen. Det är Samuel Ljungblahd och Egil Svartdahl som...

Lars Adaktusson lämnar KD:s partiledning

Politik. Lars Adaktusson lämnar Kristdemokraternas partistyrelse och rollen som andre vice partiledare, säger han till Expressen. – Jag hade förväntat mig att...