Niklas Piensoho, föreståndare i Filadelfiakyrkan i Stockholm, höll ett bibelstudie under Nyhemsveckans temadag om Bibelns syn på moral, livsstil och sexualitet.
I sitt föredrag talade Piensoho om hur frikyrkorörelsen varit sedan frambrottet på andra halvan av 1800-talet och hur den präglats av ett så kallat exodusperspektiv.
"Vi är Guds dyrbara egendom framför andra folk" eller "Det måste vara annorlunda med oss, man får inte beblanda sig med de andra" var två beskrivningar som Piensoho använde för att beskriva hur frikyrkan förhållit sig till den vanliga världen.
– Det var en nödvändig rörelse i vårt land för att resa upp något. För att växla upp kraften i Guds evangelium, sade Piensoho i bibelstudiet.

I dag menar han att det perspektivet inte längre är nödvändigt utan hellre bör församlingen identifiera sig i berättelsen om Abraham.
– Vi har länge befunnit oss i en process där vi försöker hitta en ny orientering, ett annat förhållningssätt. Där vi inser att en del av det vi en gång gjorde kan inte göras igen.
– Min kallelse är inte att ta avstånd ifrån, skaka på huvudet åt och säga "usch hur illa kan det gå?".
– Vårt uppdrag är att bära välsignelsen in i vår tid. Vi är berättelsen om en Gud som vill välsigna.

Som exempel tog Piensoho mötet med en församlingsmedlem som uttryckte sorg över att hans dotter skulle gifta sig med en annan kvinna i helgen. Svaret till pappan var att välsigna dottern.
– Du behöver inte ha en åsikt och behöver inte tycka något om allt och alla. Gud har ställt dig i din familj. Du ska vara en välsignelse precis där, berättade Piensoho om hur han svarade pappan.
– När Pridefestivalen kommer, usch- och fya inte utan lyft dina händer och be om välsignelse över människor.

En av de som förvånades över Niklas Piensohos bibelstudium var Ängelholmspastorn Mikael Karlendal.
Han skrev ett blogginlägg efter att ha fått påstötningar från pastorskollegor som var oroade över undervisningen.
– Jag ser två möjliga tolkningar av Piensohos ord: Den snälla tolkningen är att Niklas står fast vid den traditionella kristna tron, men inte vill att vi ska undervisa, predika eller prata om det. Den negativa tolkningen är att han inte vill stå fast vid den kristna lära, utan att han har ändrat sig och att han har en agenda som på sikt ändrar pingströrelsen till att anpassas till samhället.
– Jag vet inte var Piensoho står, men om han står för en klassisk kristen hållning, så har han uttryckt det dåligt, säger Mikael Karlendal till Världen idag.
Karlendal tar sexualetiken som exempel, då det var temat den aktuella dagen, och tycker att det låter som en förändring av pingströrelsens lära.
Om man säger att vår syn på sexualetiken ligger fast, det vill säga hur vi tycker att människor ska leva, men samtidigt menar att vi inte ska förmana människor och säga att de lever i synd, utan lämna det till den helige Ande att göra, då har man ändrat läran. Klassisk kristen teologi är att undervisa om hur man ska leva, menar Karlendal.

Dan Salomonsson är föreståndare i Pingstkyrkan i Uppsala och ordförande i Pingst FFS teologiska nätverk. Han menar att Pingströrelsens hållning är en gemensam hållning som utkristalliserats under lång tid.
– Jag har inte någon känsla av att vi står i en förändringsprocess när det gäller grundläggande förhållningssätt.
Om någon vill förändra något i teologin så måste denne klargöra vad det är. Då kan vi föra ett samtal kring det i en längre process, säger Dan Salomonsson till Världen idag.
Salomonsson förklarar vidare hur teologin hanteras inom Pingströrelsen.
– Teologin i Pingströrelsen äger varje pingstförsamling. Det är inte så att det teologiska nätverket utformar teologin. Möjligtvis beskriver vi den. Men det är den lokala församlingen som är ansvarig för den teologiska utformningen. Det finns ingen instans över den, konstaterar Salomonsson.
Världen idag har utan framgång sökt Niklas Piensoho för en kommentar.

Samuel Björk
samuel.bjork@varldenidag.se