Enligt den Palestinska myndighetens egna uppgifter som redovisas av Palestinian Media Watch (PMW) gick 517,4 miljoner shekel, knappt 1,5 miljarder svenska kronor, till så kallade terrorlöner under 2019. Det är en ökning med 15 miljoner shekel från året innan.

Världen idags avslöjande att Linde vid ett möte liknat terrorlönerna vid socialbidrag, har fått stor spridning, och debatten om Sveriges koppling till utbetalningarna fortsätter nu.

I en interpellation till utrikesminister Ann Linde (S) undrar Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) på vilket konkret sätt regeringen agerar för att de palestinska myndigheterna ”i praktiken inte ska uppmuntra till terrorism och våldshandlingar mot den israeliska civilbefolkningen?”

Elisabeth Björnsdotter Rahm hänvisar till den palestinska lagen om just stöd till dömda, en lag som tankesmedjan Perspektiv på Israel har översatt till engelska. Där framgår att storleken på terrorlönen baseras på bland annat antal år i israeliskt fängelse.

”En palestinsk medborgare som varit frihetsberövad i ett israeliskt fängelse i mer än fem år är efter frisläppande garanterad ett arbete inom de palestinska myndigheterna samt blir undantagen att betala avgift för högre utbildning och sjukförsäkring. Det innebär att ju grövre brottet mot den israeliska civilbefolkningen är och ju längre tid man är frihetsberövad, desto större blir lönen och stödet för de frisläppta av de palestinska myndigheterna”, skriver den moderata riksdagsledamoten i interpellationen som ska besvaras av Ann Linde.

När saken tidigare tagits upp i riksdagen, har Linde sagt att hon och regeringen fördömer terrorism och står upp för israelers och palestiniers legitima säkerhetsbehov.

Utrikesministern har dock inte velat backa från sin jämförelse mellan terrorlöner och socialbidrag utan menar att stödet i många fall handlar om överlevnad.