I ett inslag från Vetenskapsradion i Sveriges Radio i veckan lyfts frågan om livsduglighet, som betraktas som den tidpunkt då ett barn kan överleva utanför mammans livmoder. I dag gäller att ett barn som föds efter graviditetsvecka 21+6 dagar räknas som livsdugligt. Men när ett barn överlever en abort och föds efter denna tidpunkt är detta, enligt Statens medicinsk-etiska råds (Smer) definition, i juridisk och etisk mening en människa.
Men forskningen går snabbt framåt, och i en inte alltför avlägsen framtid kan det bli möjligt att rädda barn som föds efter bara några månader, eller kanske veckor.
Abortförespråkare har därför väckt frågan: Vad händer med aborterna om livsdugligheten i princip finns där från början?
– Nu kommer vi till en punkt där man nästan kan lägga foster i burkar och koppla upp dem till konstgjorda moderkakor och då finns det väl egentligen ingenting som säger att det över huvud taget finns en punkt för när man inte skulle kunna behandla ett foster så att det blir en människa. Då blir det per automatik så att forskningen blir ett hot mot aborträtten om man ska ha den definition av livsduglighet vi har nu, säger Helena Kopp Kallner, styrelseledamot i SFOG och överläkare i obstetrik och gynekologi, i Vetenskapsradions program.
För att skydda det som Kopp Kallner benämner som ”aborträtten” vill hon att politikerna ska ändra i abortlagen och ta bort livsduglighetsbegreppet. Hon önskar alltså att abort ska bli möjligt även på barn som är ”livsdugliga”.
SFOG har varit drivande i att barn som överlever en sen abort och föds inte ska få vård utan självdö. Kopp Kallner anser att ”en abort ska vara en abort”.
– Vi upplever då att det är vår uppgift inom professionen att se till att det här inte blir ett barn. Kvinnan förväntar sig en abort och det absolut sämsta utfallet är att det kommer ut ett svårt skadat barn.
Det är ”djupt oetiskt” att ett oönskat svårt skadat barn får födas, anser hon.
Till en början hävdade Vetenskapsradion att även Smer förespråkar ett slopande av livsduglighet. I en rapport från 2019 föreslog Smer dock att regeringen skulle överväga möjligheten att ”utreda livsduglighetsbegreppet i abortlagen och om det finns skäl att införa en fast veckogräns för sen abort”.
Smer föreslog också att Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att utreda ”de närmare förutsättningarna för att kunna erbjuda feticid i samband med sen abort”. Feticid innebär att döda ett foster.
När Världen idag tar kontakt med Smer vidhåller man dock att man står fast vid förslaget om en översyn, och senare ändrar Vetenskapsradion formuleringarna om Smers ståndpunkt på sin webbplats.
Helena Kopp Kallner säger att hon vill komma ifrån att det finns en livsduglighetsgräns eftersom det ”skulle innebära att vi inte skulle kunna göra några aborter i framtiden”.
Om abortlagen ändrades i enlighet med SFOG:s förslag skulle det i praktiken innebära ett överlapp i ett långsamt men konstant ökande antal veckor där det är både tillåtet att göra en abort men också möjligt att rädda ett barns liv.