Avtalet mellan Iran och den så kallade P5+1-gruppen om landets kärntekniska program har beskrivits som en diplomatisk seger i svenska medier.
Förhandlingarna med Iran pågick en längre tid och på andra sidan bordet har representanter för stormakterna USA, Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland och Ryssland suttit.
Avtalet ska ge ökad internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet. Iran har gått med på att FN:s sanktioner återinförs inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo ska finnas kvar i ytterligare fem år och sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år.
I utbyte ska de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran upphävas.
Den amerikanske presidenten Barack Obama har sagt att avtalet stänger "alla vägar till kärnvapen" och tror att det kommer att passera kongressen trots motståndet från republikanskt håll.
Också i Iran beskrivs avtalet som en stor seger som firades på gatorna i huvudstaden Teheran efter att det blev offentligt. President Hassan Rouhani ser avtalet som en politisk seger och säger i ett uttalande att Iran inte längre kommer att ses som ett hot av omvärlden.
Just detta är vad Israel oroar sig över. Israel har varit den mest högljudda av kritikerna mot avtalet. Man menar att landet är den primära måltavlan för en iransk atombomb och att avtalet snarare ger fri lejd för Iran att utveckla sin kärnenergi.
Det som i väst beskrivs som ett steg mot balans och nedrustning, riskerar snarare att leda till upptrappning och kapprustning, varnar bedömare i Mellanöstern.
Avtalet riskerar att göra Mellanöstern till en farligare del av världen, sa en officiell talesperson för Saudiarabien till Reuters efter avtalet.
I övrigt har officiella uttalanden från Saudiarabien och Gulfstaterna i stort sett uteblivit, något som tolkas som ilska och nervositet till följd av överenskommelsen.
Ordet "Iran" syntes ingenstans på förstasidorna i dagliga tidningar i Qatar, Kuwait eller Förenade Arabemiraten efter avtalet, konstaterar Times of Israel.
"Det finns en känsla av besvikelse blandat med chock, säger Uzi Rabi, ansvarig för Mellanösternforskning vid universitetet I Tel Aviv, till publikationen.
"De här länderna, och framförallt Saudiarabien, försöker förstå att deras värsta farhågor nu har blivit verkliga", menar han.
Rabi tror vidare att detta kommer leda till en maktkamp mellan Saudiarabien och Iran om vem som ska bära ledartröjan i regionen. Något som kan ta sig uttryck i att kapprustningen om mer effektiva vapen, ironiskt nog, tilltar.
Saudiarabiens ambassadör i USA har tidigare i år fått frågan om Saudiarabiens kärnvapenambitioner men har då vägrat att svara. Adel al-Jubeir säger dock till CNN:
"Det är två saker vi inte förhandlar om: vår tro och vår säkerhet".
Han sa också att ett avtal med Iran snarare riskerar att addera "bensin till eld" och öka spänningarna i regionen.
Det finns även bedömare i USA som menar att misstänksamheten hos många arabstater gentemot USA, som varit drivande för avtalet med Iran, i sig kan leda till att man ser ett ökat behov av en mer kraftfull vapenarsenal. Detta eftersom man inte vågar lita på Obamas bedömning att avtalet stängt dörren för iranska kärnvapen.
"Iran kommer att få en säker väg till kärnvapen. Många av de restriktioner som var tänkta att hindra Iran att nå dit har hävts", säger premiärminister Benjamin Netanyahu enligt Reuters.
Netanyahu menar också att avtalet innebär en "guldgruva" på hundratals miljoner dollar för Iran som kan fortsätta utöva "aggression och terror i regionen och i världen", rapporterar TT.
Och i Israel råder något så ovanligt som relativ politisk enighet, från vänster till höger, när det gäller kritiken mot Iranavtalet.
Isaac Herzog, som i det israeliska valet tidigare i år utmanade Benjamin Netanyahu om makten, säger enligt The Atlantic att Iranavtalet innebär att "ett lejon släpps lös ur sin bur".
Enligt Herzog är israeler, såväl till vänster, i mitten som till höger, rädda efter överenskommelsen.
Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se