Andreas Holmberg var inbjuden att samtala med Linda Berling, pastor i församlingen Arken och författare till ett öppet brev om nyandlighet i Svenska kyrkan.
”Vi är många som med sorg och bedrövelse har sett hur den österländska andligheten och dess tekniker får allt större utrymme i Svenska kyrkan,” skrev Linda Berling till ärkebiskop Antje Jackelén i brevet, somn publicerades i Världen idag den 12 januari.
”Många människor i Svenska kyrkans församlingar vet inte skillnaden på den helige Ande och till exempel one-ness blessing/deeksha, hinduistisk energiöverföring, qigong och qi, meridianer och läkande av trasiga energifält”.
I Människor och tro upprepade Andreas Holmberg det han tidigare sagt i en intervju med Världen idag om att Gud kan möta människan även genom metoder med ursprung i andra andliga kontexter.
– Min övertygelse att den helige Ande verkar genom den här mångfalden av praktiker och tekniker, sade han.
Men han var också tydlig med att det måste ske ett ”översättningsarbete”, så att metoder från andra kontexter ”kommer i kyrkans och evangeliets tjänst”.
– Där det inte sker, så kan jag tänka mig att det kommer uppstå konflikter eller att folk kommer vara kritiska.
Linda Bergling menade dock att en gränsdragning i praktiken är omöjlig.
– Yoga är ju ett centralt begrepp inom hinduism och mindfullness ett centralt begrepp inom buddismen. Det är andliga verkligheter det här. Därför tror jag inte man kan lyfta ut en teknik ur en annan religion, sade hon, och tillade att kyrkan inte behöver gå över ån efter vatten.
– Vi behöver ha ett tydligt evangelium så att människor vet vem Jesus är, den kristna människosynen, den kristna världsåskådningen. Vi kan hitta sätt att möta Gud inom vår egen tradition.
I programmet intervjuades också Helene Egnell, som undersöker nyandligheten i Svenska kyrkan genom ett projekt vid Karlstads universitet.
Hon hänvisade till en enkät i Stockholms stift 2006 som visade att flera församlingar hade ”frågor och funderingar” kring människor som söker sig till kyrkan samtidigt som de finns i en nyandlig kontext.
– Det finns motsättningar och en del är tveksamma, men man talar inte om det, sade hon, och efterlyste en större diskussion inom Svenska kyrkan.
– Vi behöver samtalet: varför gör vi det här, är det ett slags mission, vill vi locka folk till kyrkan [...], är det diakoni för att människor ska må bra, eller är det undervisning, som när man kopplar meditation till bibelord, sade hon.