Högernationalisten Marine Le Pen kunde inte utmana sittande presidenten. Men Mats Karlsson konstaterar att det är förvånande att Le Pen ändå fick så stort stöd:
– Vi lever i osäkra tider. Le Pen har en klangbotten på 25 procent av väljarna, men sedan lägger man till 15–20 procent av väljarna som är arga och osäkra.
Till skillnad från Macron vill Le Pen se mer nationellt självbestämmande och färre beslut som tas på EU-nivå. Med Macrons seger lär Frankrike fortsätta med sin EU-främjande linje.
Frågetecknen är större när det gäller Macrons politiska färdriktning i Frankrike.
– Politikern Macron klev in från mitten och attackerade de traditionella partierna Socialisterna och Republikanerna. Men med tiden lutar han allt mer åt klassisk välfärdspolitik för att bemöta missnöjespolitik, säger Karlsson.
Macron kommer att pressas från missnöjesgrupper på både vänster- och högerkanten. Dessutom har det traditionella politiska landskapet eroderat. De politiska jättarna Socialistpartiet och Republikanerna har krympt.
Sedan finns också redan nu frågan om vem som ska ta över efter Macron då han inte kan ställa upp som president för en tredje mandatperiod.
Och så handlar det om parlamentsvalet till nationalförsamlingen, i två omgångar planerat till 10 och 19 juni.
– Macrons parti är grundat av honom, ett parti kring Macron. Det är presidenten som väljer premiärminister, men premiärministern måste ha makt i parlamentet. Det är en arbetsfördelning som finns i den franska politiska kulturen, säger Karlsson och frågar sig om Macrons parti har blivit ett riktigt parti – eller om det står och faller med personen Emmanuel.