HERRENS namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd.
Ordspråksboken 18:10

Världen idag

Vad blir konsekvenserna för barnet när ensamstående tillåts genomgå assisterad befruktning? Den frågan kvarstår efter riksdagens beslut. Foto: Hasse Holmberg / TT

Oklara konsekvenser för barnet

Efter riksdagsbeslutet att ensamstående får rätt till assisterad befruktning, firade jämställdhetsministern och hennes förra arbetsgivare, lobbyaktören RFSU, med tårta. Men kvar finns flera frågetecken, och en utredning som skulle belysa barnets perspektiv, men som man inte ville invänta.

Nyheter · Publicerad 11:30, 22 jan 2016

2014 kom ett delbetänkande från en utredning som behandlat frågan om assisterad befruktning för ensamstående och i sammanfattningen slår man fast:
"Huvudregeln bör även fortsättningsvis vara att ett barn ska ha rätt till två föräldrar och dessutom garanteras två rättsliga föräldrar redan från födseln. En reglering om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor bör således betraktas som ett undantag från det som annars gäller."
Man framhåller också vikten av att det "genomförs mer forskning på detta område och särskilt forskning som avser svenska förhållanden och konsekvenserna för barnen."

I utredningens avslutning har en av de sakkunniga ett särskilt yttrande och betonar att barnets bästa är "särskilt viktig att beakta" när det gäller vuxnas längtan efter barn och fortsätter:

"Det är därför otillfredsställande att de förändringar som föreslås i utredningen saknar en djupare belysning av konsekvenserna på kort och lång sikt för barnet ur ett barnrättsperspektiv."

Även flera remissinstanser har uttryckt tveksamhet just när det gäller konsekvenserna som detta får för barnet.

"Barnombudsmannen oroas över att den prövning som föreslås i utredningen inte är tillräckligt långtgående när det gäller att tillförsäkra barnet dess rättigheter", skriver BO som ändå är grundläggande positiv till ett införande.

Barnets rätt till kännedom om donatorns identitet är inte någon garanti för att barnet faktiskt får kännedom om sitt ursprung, konstaterar BO.

"Den kunskapen får enbart de barn där en vuxen väljer att berätta för barnet. Utifrån ett barnrättsligt perspektiv är detta inte godtagbart."

Rätten att känna till sitt ursprung bör förstärkas menar BO och hänvisar till Statens medicinskt etiska råd (Smer) som för ett liknande resonemang i den här frågan.
Sveriges kristna råd (SKR) påpekar i sitt remissvar från 2014 att man är oense mellan olika kyrkor om hur man ser på att assisterad befruktning blir tillgängligt för ensamstående.

Eniga är man dock både med varandra och med BO om att det skulle behövas en mer djupgående utredning än den som man nu lagstiftar om innan man godkänner en assisterad befruktning för en ensamstående kvinna.

I regeringens lagförslag konstateras just det som kritiker anfört när det gäller denna förändring:

"Det kan knappast hävdas att motivet för ett införande av möjligheten till assisterad befruktning för ensamstående är hänsynen till barnets bästa", skriver man.

Ändå röstades alltså förslaget igenom av alla partier utom SD och KD.

Benedicta Lindberg är generalsekreterare för katolska Respekt och hon ser flera risker med den nya lagen.

– Från offentligt håll finansieras nu att barn blir till och växer upp utan någon pappa. Det kan bli tufft för några och samhället kommer kanske krävas på ännu mer stöd framöver. Riksdagen har inte tagit i beaktande hur det kan bli för dessa barn, utan bara tagit hänsyn till kvinnors barnlängtan, säger hon och menar att det är oundvikligt att barn som tillkommit på detta sätt söker sitt ursprung i framtiden.

– Vi alla ställer förr eller senare frågan om vårt ursprung och många adoptivbarn beger sig på långa resor för att ta reda på sitt. Det finns redan internetgrupper för donatorbarn, som har kommit till genom assisterad befruktning och som söker kontakt med halvsyskon. Och den ensamstående mamman kommer säkert krävas på svar.

Hon frågar sig också vad detta innebär för vårdapparaten.

– Det finns redan nu långa köer för donerade ägg, alltså krävs att fler kvinnor donerar och utsätter sig för hälsoriskerna äggdonation medför. Läkaren ska bedöma de ensamståendes lämplighet gällande medicinska, psykologiska och sociala förhållanden. Det kan bli en omöjlig uppgift och ett tungt ansvar. Vården är redan överbelastad och det är svårt att se att politikerna har tagit hänsyn till rimliga prioriteringar inom vården.

I februari kommer slutbetänkandet i utredningen som avser denna fråga, och där skulle barnrättsperspektivet särskilt belysas. Men beslutet om assisterad befruktning för ensamstående har riksdagen alltså redan fattat.

Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se

 

Fakta.Detta gäller för donatorn

• Spermadonatorn ska informeras om rättsliga, psykologiska och sociala konsekvenser som en donation av spermier kan ge. Han ska få information om att barn som avlats genom donerade spermier har rätt att få information om sitt genetiska ursprung, att barnet kan komma att kontakta donatorn i framtiden, och att det kan bli nödvändigt att donatorn kontaktas i framtiden för blodprovstagning eller annan utredning.

• Donatorns identitet ska styrkas och uppgifter ska hämtas in om relevanta medicinska förhållanden och om eventuella riskhändelser och riskbeteenden. Hälsodeklarationen ska innehålla frågor om händelser och beteenden som kan innebära risk för smitta eller sjukdom som kan överföras via donationen till mottagaren. Frågorna ska omfatta sexuellt beteende, resvanor, geografiskt ursprung, längre vistelse i annat land, injektionsmissbruk, olyckshändelser, vaccinationer och intag av läkemedel.

• Ansvarig läkare ska utifrån detta avgöra om donationen är säker för mottagaren och för eventuella barn som kan komma att födas.

• När det gäller antalet barn som en enda spermiedonator får ge upphov till finns bara rekommendationer, bland annat från nationella vävnadsrådet. En donator bör inte ge upphov till mer än sex barn för att minimera risken för inavel eller spridning av genetiska sjukdomar, anser man.

• Det har funnits organisationer, däribland RFSL och RFSU, som inte tycker att spermadonatorer ska få möjlighet att samtycka att deras donation numera även kan komma att användas till ensamstående. I lagen kommer det dock vara inskrivet att så ska ske. Något sådant krav ställdes inte när möjligheten till assisterad befruktning infördes för samkönade par. Det har dock framkommit att flera sjukvårdsinrättningar, utifrån principen om krav på informerat samtycke, ändå begärde in ett förnyat samtycke från de spermiegivare som redan hade donerat spermier.

Källa: Socialstyrelsen, Regeringen ​

Anställda hoppar av barnklinik som behandlar könsdysfori

Storbritannien. Fem anställda vid Britain’s National Health Service (NHS) har valt att lämna sina tjänster på en klinik som arbetar med barn som kan ha könsdysfori....

Dagen efter katastrofen – men före jublet

Ledare Under en vecka på året blir de vanliga samtidspolitiska diskussionerna jämförelsevis små. Frågor som annars utlöser stora och infekterade debatter...