Fördraget har inte bara stöd från kristet håll utan även från sekulärt håll. En av de många som ställt sig bakom det är FN:s särskilde rapportör i frågor om religionsfrihet, Heiner Bielefeldt.
Världen idag möter Os Guinness efter att han talat på Credoakademins 20-årsjubileum.
– Tanken är att ge alla, inte bara oss kristna, hjälp att leva tillsammans med de stora olikheter som våra moderna samhällen präglas av, säger han.
– Men fördraget är skrivet för en amerikansk och europeisk kontext, och det dröjer säkert 50 år innan man kan bejaka dessa tankar i länder som Kina och Iran.
Grundtanken i fördraget är att garantera alla människor full samvetsfrihet, religionsfrihet och åsiktsfrihet, med respekt för alla andras rätt till desamma och till att fritt framföra sina åsikter på det "civila torg" där samhällsdebatten och samhällsutvecklingen pågår.
Os Guinness tar därmed avstånd från både det "sakraliserade torget", där en religion eller livs-åskådning dominerar, och det "avklädda torget", där alla sådana föreställningar är portförbjudna. På det "civila torget", däremot, kan alla verka och debattera så som de är.
Stefan Gustavsson, generalsekreterare i Svenska evangeliska alliansen, anser att kategoriseringen är relevant även för Sverige.
– Poängen är att alla ska kunna vara sanna mot sig själva när de stiger ut på det offentliga torget. Det ska inte finnas någon tyst överenskommelse om att du ska lämna dina religiösa övertygelser i garderoben, så som det har varit här under lång tid, säger han, och jämför med de dolda maktstrukturer som länge tystat och diskriminerat kvinnor.
– Långt efter det att juridiken var på plats fanns en mentalitet som utestänger och förminskar kvinnor, och då måste man jobba med den. Här finns en parallellitet – juridiskt sett har vi religions- och yttrandefrihet, men när man lyssnar på samtalet upptäcker man mekanismer som styr mot det "avklädda" torget, där alla förväntas vara sekulära.
Stefan Gustavsson tror att ett samvetsfördrag som det som nu lanseras även kan bidra till ett lugnare tonläge globalt.
– Jag är helt emot att stifta hädelselagar, men jag kan förstå varför människor efterfrågar dem; det finns mycket som är ociviliserat i samtalet, där man kränker och skadar och gör det svårt att leva tillsammans. Här försöker dokumentet att åstadkomma två saker: Dels stödja religionsfrihet utan inskränkningar i yttrandefriheten, och dels medverka till ett såpass respektfullt och meningsfullt förhållningssätt till varandra att behovet av hädelselagar försvinner. I ett öppet och fritt samhälle måste man kunna tåla att bli kritiserad, men däremot har man ju rätten att fortfarande bli behandlad med saklighet och respekt.
