Brottsförebyggande rådets uppgift är att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete. Myndighetens rapporter och yttranden ska främst fungera som underlag för beslutsfattare och anställda inom rättsväsendet.
Men nu har en grupp Linköpingsforskare kommit fram till att Brå:s arbete inte alltid går att lita på. Det rapporterar Svenska Dagbladet (SvD).
Forskarna har bland andra intervjuat nuvarande och före detta Brå-anställda som lyfter fram problem med partisk forskning, okritiskt förhållningssätt till uppdragsgivare, tystnadskultur och slutsatser som ändras efter krav från överordnade. Ändringar i forskningsrapporter ska ha gjorts vid flera tillfällen efter krav från chefer på Brå eller justitiedepartementet.
”Om det var så att resultat inte gillades blev det censur, tillrättaläggande av resultat, nedtoning av resultat och att man lyfte fram andra delar av en studie som inte var så känsliga eller kunde visa på ett positivt resultat”, säger en tidigare anställd på Brå i studien.
– Flera har berättat att man haft resultat i rapporter som inte har ansetts bekväma rent politiskt eller utifrån beställarens agenda, säger polisforskaren Malin Wieslander, till SvD.
För att skydda identiteterna på de intervjuade är forskarna återhållsamma med vilka rapporter, vilken sorts agenda eller politisk inriktning det handlar om, skriver tidningen.
– Det samlade materialet räcker dock enligt vår bedömning för att läsaren ska kunna skapa sig en rättvisande bild. Bara att det finns en risk för snedvriden information är ju en problematik i sig, säger Malin Wieslander.
Enligt henne ska pressen på Brå:s personal vara som störst kring de kriminalpolitiska frågorna, polisens verksamhet och den nationella trygghetsundersökningen.
– Ett exempel är att polisen gått ut och sagt att de har ett lyckat arbete mot grov organiserad brottslighet, säger Wieslander, och fortsätter:
– Vi har information om att det inte alls är så lyckat som man har velat att det ska framstå.
Rapportförfattarna drar slutsatsen att Brå:s ordning och organisering kan medföra att beslutsfattare får felaktiga underlag, vilket kan få allvarliga konsekvenser i samhället,
Brå känner inte igen sig i kritiken och skriver i en kommentar till SvD: ”Utan att få del av rapporten och ha möjlighet att bedöma forskningsresultaten, går det heller inte att uttala sig om kritiken.”
Andreas Carlson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna och vice ordförande i justitieutskottet, har reagerat på uppgifterna i artikeln och skriver på Twitter:
”Mycket allvarligt avslöjande i SvD om uppgifterna stämmer. Regeringen måste gå till botten med detta.”
Även Johan Forsell, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson för Moderaterna har reagerat:
”Man ska kunna lita på att de uppgifter som lämnas av Brå speglar verkligheten och inte politiska uppfattningar. Vi som är lagstiftare behöver korrekt och saklig information för att kunna fatta bästa möjliga beslut”, twittrar han.