Rätten till samvetsfrihet skrevs in i den norska abortlagen från 1976, och gäller både läkare och barnmorskor. Barnmorskor deltar i Norge inte i kirurgiska aborter, men däremot i medicinska aborter.

– I praktiken har jag inte upplevt att det varit något problem kring detta, utan bland barnmorskor fungerar reservationsrätten väl, säger Kirsten Jørgensen, politisk ledare för Norska barnmorskeförbundet, Den norske jordmorforening.

Sjukhusledningen ansvarar för att ingen kvinna nekas abort eller möter personal som inte vill hjälpa henne.

– Om många reserverar sig mot abort på en arbetsplats så skulle arbetsgivaren kunna sätta ett tak för hur många som skulle kunna reservera sig. Men vad jag förstår så löser man detta väldigt bra i praktiken och jag har inte hört att någon skulle ha förhindrats att arbeta på grund av detta, säger Kirsten Jørgensen.

Vad Kirsten Jørgensen vet så finns inget register eller någon skattning av hur många som utnyttjar rätten till samvetsfrihet i Norge. Hon vet inte heller vilken roll reservationsrätten kan tänkas spela för dem som väljer att utbilda sig till barnmorska.

– För många är detta inte någon stor sak förrän de kommer ut på avdelningarna och ställs inför en konkret arbetsuppgift, säger hon.

Barnmorskornas och läkarnas möjlighet att avstå från att utföra aborter är inte ifrågasatt i Norge. Önskemålet från en del allmänläkare att slippa skriva ut preventivmedel är däremot mer ifrågasatt.

– Vi har just fått en statlig utredning som handlar om samvetsfrihet i arbetslivet. Men vad jag förstår är det inte tal om att rucka på reservationsrätten för vårdanställda när det gäller abort, säger Kristen Jørgensen.