Nyheter
Natomedlemskap? Här är argumenten för och emot
Militära stödgarantier och tydligare enighet från väst mot Ryssland finns i ena vågskålen, alliansfrihet och att undvika att spä på destabiliseringen i Europa finns i den andra. Natomedlemskap eller inte, här är några av de centrala argumenten för och emot.
För: Skyddsgaranti
Så fort ett Natoland angrips lovar militärunionen att bistå. Det finns en risk att Putin identifierar Sverige som ”den svagaste länken i Östersjön med svagt försvar och allianslöshet”, menar Natoexperten Ann-Sofie Dahl.
– Natomedlemskapet är avskräckande och effektivt för att Ryssland inte skulle ge sig på till exempel de baltiska staterna, säger hon till Svenska Dagbladet.
Emot: Alliansfrihet
Alliansfriheten har gynnat Sverige genom historien och lett till en unikt lång period av fred. Att söka sig till Nato kan snarare öka svensk utsatthet, enligt tidigare Moskvaambassadören Sven Hirdman.
– Ryssland kommer inte att plötsligt börja bomba Sverige. Sverige är inget grannland och har aldrig ingått i Tsarryssland. Om man pratar om en rysk imperialism så handlar det främst om andra länder, säger Hirdman till SvD.
För: Gotland
Gotland lyfts ofta fram på grund av öns strategiska nyckelposition i Östersjön. Om Ryssland skulle vilja attackera länderna i Baltikum vore ett svenskt Gotland som står utanför Nato ett sannolikt mål.
– Baltikum blir väldigt svårt för Nato att försvara om Ryssland har Gotland, säger Katarina Tracz på tankesmedjan Frivärld, till SvD.
Emot: Destabilisering
S-regeringens huvudsakliga argument mot Nato är att det skulle destabilisera läget i Europa ytterligare. Vissa analytiker talar om risken att provocera Ryssland med en Natoansökan. Regeringen har lyft fram den samverkan som finns med Finland och Storbritannien samt EU:s försvarsklausul som innebär att EU-länder är skyldiga att agera om en medlemsstat attackeras.
För: Styrka
Det svenska försvaret har under decennier bantats ned, och utan Nato är risken för civila förluster stor vid ett angrepp på Sverige. Under de 72 år som Nato funnits har organisationen aldrig angripits militärt, menar kulturskribenten Thomas Engström i Aftonbladet med hänvisning till den enorma vapenmakt man besitter.
Emot: Kärnvapen
Sveriges ovilja att gå in i Nato har inte minst motiverats utifrån motståndet mot det fruktade kärnvapnet.
”Nato förfogar över kärnvapen. Sverige står därför utanför försvarsalliansen. En ansökan om medlemskap betyder att det svenska beslutet om nej till atomvapen först måste rivas upp”, skriver journalisten Britt-Marie Mattsson i en analys i Göteborgs-Posten.
För: Solidaritet
Nato består till största del av länder som delar världsbild och värderingar med Sverige. Ett medlemskap skulle signalera att Sverige står tillsammans med andra stater mot exempelvis rysk aggression och en markering mot länder som vill invadera andra suveräna stater.
Emot: Turkiet
Turkiet, ett Israelfientligt och auktoritärt styrt land där islamismen är rådande, ingår i Nato. Kritiker menar att Sverige i stället för att vara del av militäralliansen och riskera att behöva bidra i konflikter vi egentligen är kritiska till, bör vara en ”buffertstat” och fungera som en opartisk medlare mellan parter i konflikt.
För: Självbestämmande
Att ansöka om medlemskap i Nato skulle visa Ryssland och andra att Sverige självständigt väljer säkerhetspolitisk väg, oberoende av hot eller påtryckningar utifrån.
Emot: Misslyckanden
Natoledda insatser internationellt har i vissa fall stött på hård kritik. Bland annat vid insatsen i Libyen 2011 där även Sverige deltog anklagades Nato för att bidra till en havererad libysk stat och civila dödsoffer. Den som söker sig till Nato bör också vara medveten om att medlemsländerna, precis som andra, har en agenda och verkar för att öka sitt eget inflytande.