Det var den 17 maj som Nato på sin webbplats publicerade ett inspelat tal från generalsekreteraren Jens Stoltenberg med anledning av det som kallas ”internationella dagen mot homofobi, bifobi och transfobi”.

Där framhåller Stoltenberg ”hbtq+-gruppen” och menar att alla bör ”reflektera över” och ”hylla” att människor har olika sexuella läggningar och identifierar sig med andra kön än de är födda till.

I klippet lovar Stoltenberg också att Nato ännu tydligare ska arbeta för att lyfta fram inkludering och representativitet i sin verksamhet och att militäralliansen inte bara skyddar nationsgränser utan också ”mångfald”. Just mångfalden beskrivs som Natos primära styrka.

På Natos officiella Twitterkonto, under ett inlägg som pryds av en bild på regnbågsfärger, har många reagerat på utspelet. Några uttrycker sig positivt om Stoltenbergs tal, men de flesta är kritiska.

”Nato handlar om försvarssamarbete, inte om att förespråka regnbågen för att splittra”, skriver en person.  

”Jag trodde Nato handlade om att stoppa tyrannisk sovjetism”, skriver en annan.

En annan som reagerat på utspelet är konservativa USA-kännaren Ronie Berggren. Han beskriver sig som Natovän, men uppger att han oroas över glidningen mot att bli ”woke”.

”Det är en hård, militär försvarsallians. Demokratins yttersta sköld. Det, och bara det, är vad Nato är och bör vara. Den avgränsningen är Natos styrka. Den styrka som kan ena konservativa katolska länder som Polen med hyperliberala länder som Sverige och Tyskland”, skriver han på Facebook.

Berggren menar att det vore olyckligt om Nato gick i EU:s fotspår som börjat agera på allt fler områden fjärran ifrån unionens kärnuppdrag.

”Organisationen bör inte driva sexualpolitik inom militären”, skriver han och menar att Nato på samma sätt också bör avhålla sig från soldaternas individuella sexualitet där de olika medlemsländerna länder har olika syn och olika politik.

Risken är, enligt Berggren, att länder som Polen ”börjar fnysa åt ett Västeuropa som drar åt ett helt annat håll” och att det på så sätt skapas splittringar i försvarssamarbetet.

”Det finns, och bör finnas, många arenor att diskutera sexualitetsfrågorna, men Nato bör inte vara den arenan”, skriver han.