Att regeringen vill skärpa villkoren för de civilsamhällesorganisationer och trossamfund som vill få statligt stöd har varit känt sedan länge, och frågan har behandlats i en utredning.
Nu lämnar regeringen över sitt förslag till lagrådet för granskning. Även om det inte publicerats ännu berättade kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) och integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) om förändringarna vid en pressträff.
– Organisationer som utövar våld, tvång eller hot mot någon, som diskriminerar individer eller grupper, eller på något annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde ska inte få stöd, sade Jeanette Gustafsdotter, och tillade att kraven ska gälla också för stöd från kommuner och regioner.
Tidigare har det räckt att ett trossamfund, för att berättigas till statligt stöd, ”bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på” och ”är stabilt och har egen livskraft”.
Regeringen vill dessutom ställa krav på att ett trossamfunds religiösa verksamhet ”i huvudsak ska finansieras av dem som betjänas av samfundet och är bosatta i Sverige”, sade Anders Ygeman.
– På så sätt säkerställs att tronssamfunden har egen stabilitet och livskraft, och att de i större utsträckning kan agera självständigt, utan att hamna i beroendeställning till utomstående aktörer, säger han.
Också lagens definition av ett trossamfund ändras, även om ministrarna inte sade hur.
I dag definieras ett trossamfund som ”en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst”.
– Den definitionen utgår från ett kristet språkbruk och är inte konfessionsneutral, sade Jeanette Gustafsdotter.
Enligt TT måste alla trossamfund som vill få statsbidrag göra en ny ansökan om stöd före den 1 januari 2023, då lagen föreslås träda i kraft.
Trossamfunden har i remissyttranden bejakat kraven på att ingen organisation som förespråkar våld ska få bidrag. Däremot har man ställt sig frågande till hur gränsdragningarna ska göras i praktiken och till hur religionsfriheten ska värnas.
”Det lär bli mindre förtroende och mer kontroll. Ännu ett steg i religionskritisk riktning i Sverige. Samtidigt måste samfunden ta tag i problem”, kommenterade pingstledaren Daniel Alm på Twitter.
Tidningen Barometern påpekar risken för att även de krav som ställs upp blir luddiga.
”Det vore olyckligt om viljan att förhindra stöd till extremism även slår mot fredliga och välintegrerade grupper som måhända har en teologiskt konservativ och således från majoritetssamhället avvikande syn på vissa frågor”, skriver Thomas Hermansson i en ledarartikel.
