I tisdagens tidning berättade Världen idag om kopplingen mellan mindfulnessmetoden TMR (Träning för medveten närvaro och resiliens) och buddism. Nu har Kungälvs kommun beslutat att implementera TMR och som ett första steg införs den på ett tiotal mellanstadieskolor.
På Internationella skolan i Göteborg används TMR redan i tre klasser och under 2020 ska metoden införas i 20 klasser.
– Lärare tycker det är väldigt tufft att stimulera barnen och att hålla deras uppmärksamhet. Det är svårt att få till studieron och lugn och ro i skolan. Därför famlar man efter metoder som kan hjälpa skolan med det, säger projektets före detta projektledare Katarina Laundy, legitimerad psykolog samt doktorand i medicinsk vetenskap på Sahlgrenska Akademin, till SVT.
På frågan från SVT om det finns några risker med mindfulness för barn svarar hon:
– Vid posttraumatiskt stressyndrom märker man inte att man har det förrän i vissa givna situationer. Utifrån forskning på vuxna vet man att mindfulness kan trigga symptom så att man blir väldigt, väldigt orolig.
– Och till exempel när det gäller adhd så växer känslor av otålighet och ångest även på vanliga lektioner hos barn som har impulskontrollstörningar. Det visar sig också på korta stunder av medveten närvaro. Så där behöver man veta hur man ska hantera oron som kommer så att varken barnet eller man själv blir skrämd av det.
Katarina Laundy tillägger att dessa häftiga känslor är extremt ovanliga.
– Det vi märkt är att vissa barn blir väldigt otåliga och rastlösa och måste gå ut en stund och distrahera sig. I övrig såg vi ingenting av det, säger hon till SVT om den aktuella TMR-studien.
Världen idag har kontaktat Katarina Laundy för en kommentar om hur hon motiverar sitt fortsatta engagemang i att utbilda skolpersonal, med tanke på riskerna hon framför.
Hon påpekar att citatet ur SVT-artikeln behöver sättas i ett sammanhang. Den oro som hon talar om gäller personer med ADHD eller posttraumatisk stress, säger hon. Det handlar om känslor som redan finns i personen, och inte om något som uppstår av mindfulness, menar hon. Och för en person med posttraumatisk stress är det, enligt Laundy, bättre att oron kommer upp till ytan än att den blir kvar inombords.
– Faran är således att en person med trauma fortsätter att undvika sina känslor när de triggas i stället för att försiktigt våga närma sig dessa, skriver hon i ett mejl till Världen idag.
Hon svarar vidare att det inte finns några vetenskapliga belägg för att övningar i medveten närvaro för skolbarn visat skadliga bieffekter. Inget av barnen i TMR-projektet ska heller ha tagit någon skada.
– Att det däremot finns något eller några barn med trauman eller impulskontrollstörningar är ett faktum i dagens skola. Genom övningarna i vårt program så har även barn med uttalad motorisk oro fått verktyg för att bli lugnare. Således menar jag att om problematiken redan finns hos barnet, så behöver man anpassa hela skolsituationen och så även övningarna i medveten närvaro, skriver hon.
Katarina Laundy hänvisar också till etikprövningskommittens bedömning att fördelarna med projektet övervägde riskerna.
– Motivationen för projektet är den alarmerande ökade ohälsan hos barn och unga, säger hon.
I gårdagens Världen idag berättade författaren Gertrud Storsjö om riskerna med mindfulness och om kopplingen till buddhism. Om sådana metoder ska införas i skolan, skulle man lika gärna kunna använda sig av undervisning med kristen koppling, anser hon.
– I den svenska skolan har man för länge sedan tagit bort grunden för trygghet genom att undanröja kristen påverkan. Mycket av det man försöker uppnå genom TMR hade kunnat åstadkommas genom kristen undervisning, säger hon.