Migrationsverket: Rättsligt ställningstagande om konvertiter på väg

Migrationsverket arbetar just nu med att ta fram riktlinjer som ska hjälpa myndigheten att bedöma ärenden där flyktingar åberopar konversion till kristendom som skäl för asyl.
Det säger Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket.

– Vi jobbar med här frågorna ganska aktivt just nu, speciellt om konvertiter, säger Mikael Ribbenvik, och understryker sin policy om att aldrig i förväg gå ut med information om när ett visst rättsligt ställningstagande är på väg.
– Jag jobbar med ett sådant nu. Men eftersom min tid inte upptas av annat än en massa frågor om det i så fall, brukar jag inte gå ut med det i förväg.

Vad som redan står fast, och som kan uttydas av det nya ställningstagandet om skyddsskäl på grund av sexuell läggning, är att man inte kan kräva att en konvertit ska behöva hemlighålla sin nya trostillhörighet.
– Egentligen skulle man kunna ta bort "sexuell läggning" och skriva "olika samhällsgrupper", även om det finns en viss pedagogik i att skriva om grupperna var och en för sig, säger Mikael Ribbenvik.
– Tidigare har man ibland sagt att "jo, du är homosexuell, men du har inte visat det i hemlandet och därför har du inget skyddsbehov". Men prova att säga det till exempelvis en politisk dissident – "bara du gömmer dig, så kommer du inte att blir förföljd" – så märker man att det är helt otänkbart.
Att bedöma uppriktigheten eller trovärdighet i någons religiösa övertygelse är dock något som måste avgöras från fall till fall, säger han.
– Om någon varit här länge och konverterar på flygplansplattan, så att säga, blir det naturligtvis svårare för den personen att göra sin sak sannolik. Men det finns ingen metod för att utröna någons verkliga religionstillhörighet utan vi jobbar med vanligt hederligt bevisvärderingsarbete och de intyg som en sökande åberopar.
Lena Rösell, flyktinghandläggare vid Sociala missionen och ledamot i Sveriges kristna råds migrationspolitiska arbetsgrupp, säger att man väntat länge på ett rättsligt klargörande från Migrationsverket.
– Att riktlinjer kring hanteringen av asylärenden som rör tro och religion skulle tas fram, sades redan för närmare två år sedan, då Migrationsverket anordnade ett tvådagarsseminarium om tro och religion som grund för asyl.
Hon tror att just frågor om religion och tro kan vara svåra att hantera för myndigheten, och påpekar att Migrationsverket enligt sitt senaste regleringsbrev ska redovisa hur man arbetar med trosfrågor i början på sommaren.
– Sverige är ett land som är relativt sekulariserat och det är inte vanligt att man talar om religion och tro. Därför är allt som kan öka kunskapen och förståelsen bra.

Per Stadig, som är juridiskt ombud för flera asylsökande som konverterat till kristendomen, har inte de bästa erfarenheter av hur myndigheten och domstolarna resonerar.
– Det är jättesvårt för någon att ha en uppfattning om någon annan persons religiösa övertygelse. Att en ordförande i Migrationsdomstolen skulle kunna få en sådan efter en timmes samtal och komma till en annan uppfattning, trots långa intyg och genomfört dop, känns inte seriöst. Ändå fick jag en sådan dom just i går, som gällde en aktivt kristen kvinna från Iran. Där var ordföranden skiljaktig och menade att man inte kunde låta sig övertygas om konversionens äkthet, medan de tre nämndemännen var av annan uppfattning.Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se