Bengt Sjöberg var en av många som tryckte på för ett förtydligande kring asylprocessen för människor som bytt religion antingen i hemlandet eller sedan de kom till Sverige.
Av två nästan identiska fall kunde det ena leda till permanent uppehållstillstånd och det andra till avslag. Ett lotteri, menade Sjöberg.
I början av året kom så ett rättsligt ställningstagande "angående religion som asylskäl inklusive konvertering", och till en början verkade en reell förändring vara på väg.
– I samband med att rättschefen upprättade det rättsliga ställningstagandet, ombads jag skicka in några ärenden som kunde fungera som typexempel.
Av dessa sex har fem fått ett positivt svar. När vi möttes i Sveriges kristna råds arbetsgrupp för migration i juni, var vi glada över ställningstagandet och flera vittnade om positiva besked. Samtidigt sa vi att det får inte vara så att bara de som har kontakter eller vänder sig till vissa advokater och juridiska ombud lyckas. Rättschefens rekommendationer måste följas av medarbetarna ute i verkligheten.

Bengt Sjöberg, som varje vecka är i kontakt med kyrkor runt om i landet och hjälp till i asylprocesser, menar dock att det han hör från olika håll tyder på att det mesta är som det var innan ställningstagandet kom.
– Bara de senaste veckorna har jag talat med flera kyrkliga företrädare som är frustrerade, de tycker att de gjort allt som krävs för att bevisa att en person på allvar blivit en kristen, ändå får de avslag på avslag.
Han tar ett eget exempel med en afghansk man, Taher Khademi, som blivit kristen i Sverige och som under en tid regelbundet deltagit i kyrkans verksamhet. Migrationsverket avslog asylansökan eftersom man ansåg att få visste om att han blivit kristen.

När man från kyrkan motbevisade detta och berättade om offentliga framträdanden blev svaret att man syftat på att inga afghaner kände till hans nya trosriktning. När även detta motbevisades genom namninsamling bland ortens afghanska befolkning, hävdade man att de syftat på att inga afghaner i hemlandet känt till att han är konvertit.
– Då skrev jag ett brev till Migrationsverkets rättschef, jag menar att de bara trollar med ord och uttryck, det känns som att de ibland leker med oss i kyrkorna i de här frågorna.
Allt hänger på trovärdighetsfrågan, menar Sjöberg, och det är där han anser att Migrationsverket brister.
– Även om man inte helt och fullt av olika skäl kan redogöra för varje detalj i sin tro, ska man enligt det rättsliga ställningstagandet ta hänsyn om omgivningen uppfattat att man blivit kristen, men det upplever jag inte att man gör i dag.
Ett annat problem han möter är att människor som blivit kristna, direkt eller indirekt får uppmaningar att vara tysta om sin tro och att det då går bra att återvända till hemlandet.
– Man kan säga att vi tror inte att detta kommit till ditt hemlands kännedom eller att eftersom vi bedömer att du inte varit missionerande i Sverige så kommer du inte att få problem. Detta vittnar om en djup okunskap.

Rättschefen på Migrationsverket, Mikael Ribbenvik, säger till Världen idag att han känner igen reaktionerna.
– Jag har varit med om det tidigare, man har hoppats länge på förändring och känt en frustration över att få avslag, och så kommer äntligen ett rättsligt ställningstagande och man läser det med vissa ögon och är tacksam. Sedan kommer en rekyl när man tycker att inget har förändrats och man känner besvikelse för att ärenden man jobbat med fått avslag. Men detta är fortfarande bevis- och bedömningsfrågor och håller man inte med om vår bedömning kan man alltid gå vidare till domstol.

Just domstolarnas roll är något Ribbenvik understryker. Han tycker att det pågår för lite dialog mellan dessa och de som företräder asylsökande. Efter ungefär ett halvår utvärderar Migrationsverket hur ett rättsligt ställningstagande efterlevs, något som kommer att ske även när det gäller konvertitfrågan.
– Jag håller inte med om att vi inte skulle följa vad som är skrivet i ställningstagandet. Däremot följer vi inte kyrkornas tolkning av riktlinjerna, eller exempelvis RFSL:s tolkning när det gäller hbtq-asylärenden. Men det kan man inte ta som intyg för att vi inte följer rättsliga ställningstaganden.
Ribbenvik menar att man ska komma ihåg att det finns individer som kan påstå sig ha konverterat bara för att få stanna i Sverige.
– Det står inte, som en del verkar tro, att alla som konverterat ska få uppehållstillstånd. Men våra beslut ska ha marginaler, om en person som säger sig ha konverterat men egentligen bara gjort det för att få stanna, så är det bättre än att det omvända sker, säger Mikael Ribbenvik.