Fenomenet har fått kritik utifrån ett fall där en afghan sökte asyl med hänvisning till att ha konverterat från islam till kristen tro, och blev intervjuad av en handläggare med slöja.

En av dem som har kritiserat både intervjun som sådan och det faktum att en asylsökande i dag inte har möjlighet att välja bort en handläggare på grund av dennas religiösa tro, är Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Ludvigsson.

Migrationsverkets generaldirektör vänder sig emot Ludvigssons resonemang om att afghanen, efter sitt möte med den beslöjade handläggaren, måste ha lämnats med insikten att en person som ”sannolikt anser att han borde dö för sin tros skull, givits makt att avgöra hans öde”.

”Det är en djupt fördomsfull formulering och en spekulation som står i direkt motsats till de värderingar som handläggaren har”, skriver Ribbenvik.

Han påpekar också att det alltid är minst två personer hos Migrationsverket som deltar i en handläggning, att verket har ett internt system för kontroll av kvaliteten i beslut och utredningar, och att Migrations­domstolens prövning tillkommer.

”Det är på det sättet vi säkrar den enskildes rättssäkerhet, inte genom att särbehandla handläggare utifrån religiös tillhörighet”, förklarar generaldirektören.

I en replik påpekar Maria Ludvigsson att asylsökande redan har möjligheten att kräva att bli intervjuade av en man eller en kvinna och menar att det likväl borde gå att välja bort en handläggare på grund av dennas uppenbara religiösa övertygelse.  

”Det handlar om att kunna vara trygg i förhörssituationen. Inte främst för myndighetspersonen, utan för den asylsökande”, skriver ledarskribenten.