Västra Götalands­regionen och Göteborgs stad har genomfört ett pilotprojekt i vilket fjärde- och femteklasser har fått göra mindfulness­meditationer varje dag under tio veckor. Den metod som använts går under namnet TMR – Träning för medveten närvaro och resiliens, där resiliens innebär mental motståndskraft mot stress.

Projektet har utvärderats i en forskningsstudie, men resultaten har ännu inte publicerats.

Syftet med Västra­götalands­regionens finansiering av projektet var att främja barns och ungas framtida utveckling och hälsa, med fokus på att gå ut grundskolan med godkända betyg.

Region­utvecklings­nämnden gjorde bedömningen att ”projektet hade goda chanser att påverka ungas möjligheter att stärka resiliens och psykisk hälsa”, uppger Jörgen Hansson, enhetschef för folkhälsa och mänskliga rättigheter i ett mejl till Världen idag.

Men alla är inte lika positiva.

Victoria Karlsson bor i en annan kommun i Västra Götaland och har två barn i grundskolan. Hon vill göra andra föräldrar uppmärksamma på vad TMR är för något.

– Jag blev så arg när jag hörde att detta var på gång i vår kommun. Saker kan till synes verka bra, men vi ska vara noga med att be om varudeklaration. Vad är det skolan levererar till våra barn? säger hon till Världen idag.

– Fler föräldrar behöver vara delaktiga och våga se vad som händer i skolan. Vi ska inte köpa allt som låter bra. Mindfulness kommer från buddismen och skolan ska inte påverka barnen med någon religion, fortsätter hon.

Men enligt Maria Hägg, psykolog och elevhälsochef på Grundskole­förvaltningen i Göteborg är TMR en icke-konfessionell metod som bygger på medveten närvaro och kognitiv beteendeterapi.

– Båda dessa metoder har vetenskaplig evidens för att hjälpa barn, unga och vuxna att bland annat hantera känslor, socialt samspel och stärka uppmärksamhet och fokus, skriver hon i ett mejl till Världen idag.

Mindfulness bygger på buddistiska meditationsmetoder. Hur motiverar ni att man ändå kan använda sig av mindfulness i undervisningen på kommunala skolor?

– Medveten närvaro är ett tillstånd som alla människor spontant hamnar i varje dag … Att medvetet öva på närvaro gör att vi oftare kan hamna i det tillståndet, vilket hjälper oss att förmå bryta dysfunktionella mönster. Till exempel att inte agera ut aggressivt, eller impulsivt ägna oss åt destruktiva beteenden, skriver Maria Hägg.

Den relation till buddismen som Världen idag påtalar är inte relevant för TMR, anser hon.

Den kristna författaren och föreläsaren Gertrud Storsjö, som har skrivit flera böcker om mindfulness, meditation och yoga, är kritisk till avslappningsövningarna som testas på skolor i Västsverige.

– Mindfulness är byggt på det sjunde steget i Buddas åttafaldiga väg, som handlar om medveten uppmärksamhet. Då jag studerade länkarna till undervisningen i TMR såg jag den tydliga kopplingen till mindfulness, säger hon till Världen idag.

Gertrud Storsjö har full förståelse för att man vill hitta metoder som kan göra skolarbetet i klasserna möjligt att genomföra.

– Sett ur den synpunkten kan mindfulness ha god verkan. Det negativa är den andlighet som följer med i utövandet av fullskalig mindfulness. Den botar ingenting, förklarar hon.

Gertrud Storsjö är engagerad i själavård och möter ofta människor som mår dåligt efter att ha utövat mindfulness, yoga och meditation. Hon nämner två forskare i England, Miguel Farias och Catherine Wikholm, som har forskat på mindfulness.

– De är inte kristna och var först mycket positiva till både yoga, meditation och mindfulness. Utifrån detta började de forska för att få fram vetenskapliga bevis för metodernas nytta. Men de blev besvikna, säger hon.

Hon berättar att Farias och Wikholm även undersökte hundratals evidensbaserade studier, som publicerats i kända vetenskapliga tidskrifter.

– I sin bok The Buddha pill avslöjar de hur dessa studier ofta saknat referensgrupper, att de positiva resultaten blåsts upp och att de negativa resultaten förtigits eller förminskats. Där fanns inga bevis på att mindfulness var bättre än avslappning, träning och kognitiv terapi och inget robust vetenskapligt bevis på att mindfulness hade någon verklig effekt på våra sinnen och vårt beteende.

Det längsta kapitlet i boken handlar om de negativa konsekvenserna av mindfulness och meditation.

– Farias och Wikholm har kommit fram till att en del utövare kunde tycka att det kändes underbart och att vardagsbekymren skingrades. Andra rapporterade effekter som panik, desorientering, hallucinationer, skräck, depression, mani och psykotiska sammanbrott, förklarar Storsjö.

Även psykologen Fredrik Bengtsson, som själv använder sig av mindfulness, säger i en artikel i Svenska Dagbladet att han mött klienter som mått dåligt, fått ökad ångest, djupare depressioner och i värsta fall blivit psykotiska efter att ha utövat mindfulness. Metoden kan enligt honom väcka svåra minnen och känslor, exempelvis hos personer med posttraumatisk stress och panikångest.

Enligt Maria Hägg är övningarna i TMR dock korta och vardagliga och har inte orsakat några negativa incidenter.

– Den etiska prövningen med allt som hör därtill finns till för att utesluta sådana element, skriver hon till Världen idag.