Varje år kommer runt 400 ansökningar om tillstånd till abort efter vecka 18 till Socialstyrelsens rättsliga råd. 2009 gjordes 435 ansökningar, varav 392 beviljades. När det gällde fosterskador godkändes då 218 av 220 ansökningar.
– Praktiskt taget alla ansökningar på grund av fosterskador godkänns, konstaterar Marc Bygdeman.
Några riktlinjer för vilka skador som ska ses som tillräckligt allvarliga finns inte; det går inte att göra någon lista som drar en gräns för när ett foster är tillräckligt skadat för att man ska få abortera det, menar Marc Bygdeman. I stället är det föräldrarnas reaktion på skadan som är avgörande. Det behöver inte röra sig om någon livshotande skada eller allvarlig sjukdom.
– Om de känner sig oförmögna att ta hand om det skadade barnet, om de saknar resurser till det, då ges tillstånd till abort, förklarar Marc Bygdeman.
När det gäller sociala skäl ges tillstånd till abort i cirka åtta fall av tio. Inte heller där finns bestämda riktlinjer.
– Det görs en kuratorsutredning som beskriver kvinnans situation. Det kan handla om en kombination av orsaker, som missbruk, misshandel eller att mannen lämnat kvinnan ensam. Det kan handla om en flicka under 18 år som saknar bostad, är arbetslös eller saknar nätverk. Kvinnan kan ha försökt skydda sig mot graviditet men misslyckats. Det är exempel på faktorer som har betydelse, säger Marc Bygdeman.
Professor Bygdeman påpekar att i de få fall som kvinnor söker tillstånd för sen abort ofta har mycket starka skäl till det.
– När det har gått så lång tid är kvinnan så medveten om sin graviditet att det blir en större psykisk belastning att önska abort, och då krävs starka skäl för att man ska söka abort.
David Högfeldt
david.hogfeldt@varldenidag.se