En rad framstående medier, som New York Times, CNN och Washington Post, har fått omvärdera sin publicering kring Steele-dossiern, och har också publicerat texter där man gjort upp med sin egen rapportering.
Det här fick Donald Trump att kräva att det Pulitzer-pris som Washington Post och New York Times fick för sina bevakningar av Trumps påstådda Rysslandskopplingar borde tas tillbaka. Inga av de artiklar som ändrats eller tagits bort ingick dock i den rapportering som låg bakom Washington Posts utmärkelse, noterar brittiska Daily Mail.
När SR-programmet Medierna nyligen tog upp frågan, konstaterade Svenska Dagbladets USA-korrespondent Malin Ekman att avslöjandena i utredningen fått ”förvånansvärt lite uppmärksamhet i förhållande till de uppgifter som nu framkommit”.
– Förutom Washington Post så har det varit andra som kanske inte har ett så stort intresse av att visa att de gjort fel och förlitat sig på väldigt svaga källor. De har inte så stort intresse av att fronta den här storyn just nu, sade hon i Medierna.
Samtidigt menar hon att rapporteringen kring Steele-dossiern bidragit till att öka misstänksamheten gentemot de större medieföretagen.
– Det är inte längre bara Trumpanhängare som är kritiska mot etablerade medier, utan även många liberaler är väldigt skeptiska, känner sig vilseledda, funderar på huruvida man kan lita på sin morgontidning, sade Malin Ekman.
En fråga som diskuterats är hur mycket underrättelsetjänsterna påverkats av dossierna när de gjorde sina andra utredningar av Trump-kampanjens koppling till Ryssland.
”Målet var att förse FBI med en slags oppositionsrelaterad research maskerad som 'underrättelseinformation', och det fungerade. [Hillary] Clinton förlorade valet, men Rysslandshistorien saboterade för den inkommande presidenten genom ändlösa mediaattacker och en särskild utredning”, skriver Wall Street Journal i en ledare.