Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Storbritanniens premiärminister Theresa May meddelade under måndagen att brexitomröstningen skjuts upp. Foto: Parbul/AP/TT

May skjuter upp brexitröst

Inför hotande nederlag skjuter Storbritanniens regering upp sin stora brexitomröstning i parlamentet. Premiärminister Theresa May hoppas i stället på nya förhandlingar med EU. Kritiken är redan stenhård från både opposition och partikamrater.

Nyheter · Publicerad 17:23, 10 dec 2018

Efter en helg och en förmiddag full av motstridiga uppgifter tog May till slut till orda i parlamentets underhus vid 16.30-tiden.

– Jag har lyssnat noga på vad som har sagts i den här kammaren. Det står klart att det finns bred oro om den nordirländska nödlösningen, säger premiärminister Theresa May i det brittiska underhuset.

– Vi kommer därför att skjuta upp omröstningen i morgon.

May motiverar uppskjutningen helt med den nordirländska nödlösningen och vikten av att hålla ihop landet.

– Vi hade hoppats att de förändringar som vi hade föreslagit för nödlösningen skulle ha varit tillräckliga, säger May i parlamentet.

Nu ska hon ta upp backstop-frågan med övriga EU-ledare.

– Jag kommer att diskutera den oro som det här huset har uttalat, säger premiärministern – som samtidigt fortsatt anser att utträdesavtalet är bra.

– Jag tvivlar inte på att den här uppgörelsen är den rätta, säger Theresa May i London.

Dessförinnan hade uppgifter flitigt läckt ut om att en uppskjutning var på gång.

”Två regeringskällor säger mig att omröstningen flyttas. En tredje källa säger att den definitivt är uppskjuten”, skrev BBC:s politiska redaktör Laura Kuenssberg på Twitter.

”Många källor säger nu att omröstningen skjuts upp. Vilken fullständig röra”, skrev kollegan Gordon Rayner på tidningen Daily Telegraph.

Från regeringen kom endast en tweet från en av de biträdande ministrarna, Nadhim Zahawi på utbildningsdepartementet, om att May ska försöka omförhandla den så kallade nödlösningen om Nordirland.

”Theresa May har lyssnat till kollegorna och kommer att åka till Bryssel för att trycka tillbaka om backstopen”, skrev Zahawi på twitter, enligt Reuters.

Reaktionerna mot uppskjutningen var samtidigt skarpa redan innan det officiella beskedet kom.

”Regeringen har beslutat att Theresa Mays brexitavtal är så katastrofalt att den har tagit det desperata beslutet att i elfte timmen försena omröstningen. Vi har inte en fungerande regering”, sade oppositionsledaren Jeremy Corbyn i ett uttalande från Labourpartiet, enligt Reuters.

”Om ryktena om en uppskjutning är riktiga vore det patetiskt fegt av en premiärminister och en regering som nu nått vägs ände och måste bort”, skrev i sin tur Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon på Twitter.

Sturgeon lovar nu stöd till Labour från Skotska nationalistpartiet om det skulle bli en förtroendeomröstning om regeringen.

Mays nordirländska stödparti DUP kräver att backstopen förhandlas bort.

”För mycket tid har slösats bort. Behöver en bättre uppgörelse. Besviken över att det har tagit så lång tid för premiärministern att lyssna”, twittrar partiledaren Arlene Foster efter att ha talat i telefon med premiärministern.

Även från Mays mest brexitvänliga partikamrater i Konservativa partiet är kritiken tung.

”Villkoren i utträdelseavtalet var så usla att de inte vågar lägga fram det för omröstning i parlamentet. Det här är inget som kännetecknar en stabil regering eller en stark plan”, skriver parlamentsledamoten Steve Baker som nu vill att May åker till Bryssel och förhandlar om.

Baker kräver att Storbritannien får rätt att själv besluta om att lämna backstopen om Nordirland och att den politiska deklarationen om framtida relation riktas om mot ett frihandelsavtal i stället.

Och han vill att May tills vidare ska vägra att betala de närmare 400 miljarder kronor för utestående utgifter till EU som ingår i det nuvarande avtalet och i stället använder de pengarna som bricka i förhandlingsspelet.

Hittills har ändå den brittiska regeringen envist hållit fast vid att det utträdelseavtal som förhandlats fram är det bästa.

– Det här är den bästa möjligheten som parlamentsledamöterna har för att leverera det som det brittiska folket ville ha, säger utrikesminister Jeremy Hunt på väg in för att träffa sina EU-kollegor på ett möte i Bryssel.

Från Luxemburg har EU-domstolen samtidigt kommit med ett väntat besked om att britterna själva kan dra tillbaka sin brexitanmälan, utan att behöva klartecken från övriga EU-länder.

Jeremy Hunt och regeringen säger sig dock inte ha några planer på att ändra sig, eller ens skjuta upp brexitdatumet en aning.

– Jag tror att folk skulle bli chockade och väldigt arga och det är inte vad den här regeringen vill ha, säger Hunt i Bryssel.

Hans irländske utrikesministerkollega Simon Coveney avfärdar för sin del tanken på en omförhandling.

– Det avtal som finns kommer inte att förändras. Det har tagit två år att få fram. Det är en rättvis uppgörelse för båda sidor, anser Coveney på väg in till dagens utrikesministermöte i Bryssel.

Utträdesavtalet om brexit

Enligt det utträdesavtal som förhandlats fram mellan EU och Storbritannien kommer det brittiska utträdet den 29 mars 2019 att följas av en övergångsperiod fram till åtminstone den 31 december 2020, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.

Under övergångsperioden gäller nuvarande EU-regler i Storbritannien. Den 29 mars nästa år kommer dock britterna att lämna sina platser i EU-parlamentet och i EU-kommissionen. Storbritannien förlorar samtidigt sin rösträtt i EU:s institutioner.

Under övergångsperioden kommer britterna att fortsatt betala sin ”medlemsavgift” till EU. Samtidigt ska avtal om framtida relationer med EU, exempelvis om handelsavtal och fiskerättigheter, förhandlas fram.

Utträdesavtalet ger EU-medborgare som bor i Storbritannien och britter som bor i EU ungefär samma rättigheter som i dag.

Avtalet slår även fast Storbritanniens finansiella åtagande till EU efter utträdet. Kostnaderna för britterna bedöms bli minst 400 miljarder kronor.

I ett protokoll till utträdesavtalet finns en reservlösning för Nordirland om ingen annan lösning hittas. Lösningen — kallad backstop på brexitengelska — ska förhindra att gränskontroller återupprättas mellan Nordirland och EU-landet Irland.

Reservlösningen innebär att EU och hela Storbritannien, inklusive Nordirland, ska ingå i ett gemensamt tullområde. Nordirland ska dock även följa EU-krav för den inre marknaden när det gäller varor.

Isländsk ESC-provokation skapar kritik

Det isländska bandet Hatari, som deltog i Eurovision, hade flera gånger blivit varnade för att utföra politiska provokationer i samband med...

Israel är viktigare än Bibi Netanyahu

Israelkommentar Den intensiva debatten runt immunitetslagen är självklart inte oväntad. Det är också orsaken till att Netanyahu väntade med initiativet tills han...

Immunitetslagen central i koalitionsförhandlingarna

På onsdag om en vecka är det deadline för Benjamin Netanyahu att presentera sin nya regering. Men för närvarande går koalitions­förhandlingarna med...