Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Den andra sessionen för kyrkomötet 2014 avsluts på onsdagen. I år har man haft sina sammanträden i Uppsala konsert och kongress eftersom den traditionsenliga universitetsaulan har genomgått renoveringar. Foto: Samuel Björk

”Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras”

På onsdagen avslutas 2014 års kyrkomöte med en mässa som leds av Skarabiskopen Åke Bonnier.Under veckan har de 251 ledamöterna debatterat och fattat beslut i allt från ekumenikfrågor och lönepolicy till Svenska kyrkans engagemang i den israelisk-palestinska konflikten.

Nyheter · Publicerad 00:00, 19 nov 2014

Kyrkomötets tredje dag i Uppsala inleddes först med mässa i Domkyrkan, sedan tog gruppmöten vid innan plenumet inleddes med andakt med psalmsång. De 251 ledamöterna stod upp tillsamman med biskopar och åhörare och sjöng a capella.
Förutom beslut som rör det organisatoriska inom Svenska kyrkan fattade man även beslut i hur kyrkan ska förhålla sig till olika brännande frågor.

En motion som behandlats rör nattvardsgemenskap med Katol­ska kyrkan. Ledamoten Karl-Gunnar Svensson från Krist­­demo­krater i Svenska kyrkan (KR) ville att kyrkomötet skulle uppdra till kyrkostyrelsen att ta initiativ till samtal med Stockholms katolska stift i avsikt att få till stånd en överenskommelse för döpta medlemmar i Svenska kyrkan att ta emot nattvarden vid katolska mässor i Sverige.
"Det vore ett betydelsefullt enhetens tecken för den splittrade världen om de döpta medlemmarna i den katolska kyrkan och i den svenska kyrkan gavs möjlighet att ta emot nattvarden vid varandras gudstjänster" skrev Svensson i sin motion.
Kyrkomötet gick dock på ekumenikutskottets förslag att avslå motionerna bland annat med motiveringen att "den lutherska kyrkofamiljen finns i kontinuerlig dialog med Romersk-katolska kyrkan kring nattvarden och andra teologiska frågor där det finns olika syn" och man anser att det skulle vara "kontraproduktivt för de ekumeniska relationerna" på nationell nivå om Svenska kyrkan skulle uppvakta Stockholms katolska stift enskilt.

På måndagen togs flera motioner som rör Svenska kyrkans hållning i konflikten mellan israeler och palestinier upp i kyrkomötet. Debatten blev intensiv, inte minst mot bakgrund av den svenska regeringens erkännande av en palestinsk stat nyligen.
Redan 2012 fattade kyrkomötet trots stor oenighet beslut om att uppmana regeringen "att verka för att Palestina upptas som fullvärdig medlemsstat i FN".
– Det vi beslutade i praktiken, även om det inte sades rakt ut, var att Palestina skulle erkännas som stat, hävdade Hans-Erik Nordin, biskop i Strängnäs stift.

Jerker Schmidt (FiSK) kallade det för en vidlyftig och tendentiös tolkning av beslutet 2012. Han, och flera andra debattörer, ifrågasatte att Svenska kyrkans utrikeschef Erik Lysén deklarerat att regeringens kontroversiella beslut är ett viktigt steg. Biskop Nordin såg det dock som att Lysén bara fullföljt sina plikter.
Sverigedemokraten Julia Kronlid, en av motionärerna, efterfrågade ökad balans från kyrkan.
– Att Svenska kyrkan ska föra en egen utrikespolitik i känsliga internationella konflikter på det sätt som man gör, det ska inte vara kyrkans uppgift, sa hon.

Eva Brunne, biskop i Stockholm, gjorde ett inlägg som både applåderades och kritiserades.
– Det går inte att utforma en politik för fred och försoning och samtidigt förhålla sig neutral i konflikter, sa hon med hänvisning till förslag om minskad ensidighet i Svenska kyrkans hållning mellan israeler och palestinier.
Hon försvarade sitt engagemang i Ship to Gaza, en aktiviströrelse som kritiserats för kopplingar till antisemitiska organisationer, och nämnde även kung Carl Gustafs gratulation till Pale­stina på nationaldagen.
– Jag instämmer med honom i gratulationerna.

Fredrik Sidenvall från Frimodig kyrka ogillade Brunnes argumentation.
– Att statschefen Hans majestät konungen nu har lyckönskat staten Palestina på dess nationaldag, det är i enlighet med hans konstitutionella uppdrag. Och jag tycker att det är lite lågt att använda denna praxis som argument.
– Vi skulle kunna hålla på här i veckor om vi uppfattade det som vår kallelse att gå in i varje konflikt och ta ställning. Och längs den här vägen skulle vi stöta bort många som medlemmar i Svenska kyrkan, sa Fredrik Sidenvall.
De motioner som bland annat var kritiska till följeslagarprogrammet samt menade att Svenska kyrkan tagit ensidig ställning för palestinierna, röstades ned i kyrkomötet.

Ett annat dokument som behandlades under kyrkomötet var Guds vägar. Dokumentet är ett religionsteologiskt samtalsdokument som är skrivet av teologer i Svenska kyrkan (till skillnad från Kairosdokumentet som är skrivet av palestinska kristna).
Guds vägar antogs 2001 av kyrkomötet och behandlar Svenska kyrkans syn på relation mellan judar och kristna.
Ett av syftena med dokumentet är att "markera avståndstagande från tankemodeller inom kristen tradition som kunnat utnyttjas till att legitimera övergrepp mot det judiska folket" skriver man på sin hemsida och tar den så kallade ersättningsteologin som särskilt exempel.

I en motion frågar sig biskopen Åke Bonnier var det här dokumentet har tagit vägen och vill se ett ökat medvetande i frågan.
"I ett samhälle där antisemitismen, rasismen och främlingsfientligheten återigen sticker upp sitt fula tryne är det viktigt att kyrkans företrädare, både vigda och lekmän – är väl insatta i Jesu eget sammanhang och dess fortsatta betydelse som en levande systerreligion i både dagens Sverige och dagens Europa i stort." skriver Bonnier i motionen.
Kyrkomötet beslutade att bifalla den första punkten i motionen, att kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att uppmuntra alla stift att implementera dokumentet så att det blir känt och diskuterat.
Däremot avslogs de andra två punkterna som handlade om att dokumentet tydligare skulle implementeras i prästutbildningar, samt att granska Evangelibokens textsammansättning för att se om predikotexterna kombinerar Gamla och Nya testamentet på ett sätt som ställer dem emot varandra eller reflekterar ett ersättningsteologiskt tänkande.

Under plenumet på tisdagen fattade man också beslut om att kyrkomötet ska göra ett uttalande om de kristnas situation i Mellanöstern.
Det var med anledning av en motion av bland andra Jerker Schmidt med flera ledamöter i Folkpartister i Svenska kyrkan om ökat stöd till Mellanösterns kristna där man ville att kyrkomötet skulle verka för ökade insatser och ekumeniska kontakter i området men också besluta om uppmaningar om förbön i Svenska kyrkans församlingar och uppdra till kyrkostyrelsen att genomföra en utbildningsinsats i Svenska kyrkan om de kristna folkens situation i Mellanöstern.
Samtliga punkter i motionen avslogs av kyrkomötet men ekumenikutskottet förslog att man skulle göra ett uttalande i frågan (se faktarutan ovan).

Den första sessionen av årets kyrko­möte gick av stapeln i slutet av september och andra sessionen avslutas under onsdagen.
Nästa år hålls kyrkomötet den 22-25 september samt 16-18 november.

Samuel Björk
samuel.bjork@varldenidag.se

Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se


Fakta.
Stöd till förföljda kristna

Kyrkomötets uttalande om förföjda kristna:
”En humanitär katastrof utspelar sig i Mellanöstern. Miljoner människor befinner sig på flykt från inbördeskriget i Syrien och från den Islamiska statens (IS) brutala framfart i Irak och Syrien. Vi ser en skoningslös förföljelse av religiösa minoriteter och de urgamla kristna församlingarna i Irak står inför utplåning. Skolor, sjukhus och bostäder har blivit till ruiner på många håll. Våldet och förstörelsen har dramatiskt försämrat utsikterna för en varaktig fredlig utveckling i hela regionen. Läget är så alarmerande att det krävs extraordinära insatser från FN och dess medlemsstater för att skydda människors liv, välbefinnande och religionsfrihet i Mellanöstern. De mänskliga fri- och rättigheter som världssamfundet har enats kring måste försvaras.
Denna katastrof leder också till att några av de drabbade kommer till Sverige. Som enskilda, som kyrka och som samhälle har vi ett uppdrag att efter bästa förmåga välkomna dem som tvingats fly och att i förbön och omsorg ge dem hopp om att det är möjligt att åter leva tryggt och åtnjuta de mänskliga rättigheter var och en har.”


Rätt ska vara rätt om mänskliga rättigheter

Ledare Det talas mycket om mänskliga rättigheter i dag. Det är bra. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har precis firat 70 år, och de 30 punkter...

Nytt projekt: Trampar på spannmål för ökad skörd

Forskare i Lund undersöker om spannmålsskörden kan bli större om grödorna trampas ner. På ett försöksfält utanför Lomma trampas sädesstråna...