I en undersökning, som bygger på intervjuer med 3 750 personer, ställdes frågan ”I vilken utsträckning instämmer du i att demokratin tillfälligt ska kunna begränsas för att hantera följande?”, följt på att ett antal kriser eller samhällsproblem som pandemi, könsdiskriminering och klimat- och miljökris.
Resultatet förvånade statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson som ligger bakom undersökningen, som presenterade på Göteborgs universitet på tisdagen.
”Förbluffande nog svarade en majoritet av respondenterna i samtliga fall utom ett att de instämmer helt eller delvis i påståendet”, konstaterar Sten Widmalm och Thomas Persson i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Bland annat tycker nämligen 63 procent av de svarande att demokratin tillfälligt ska kunna begränsas för att hantera klimat- och miljökriser, och 61 procent att det ska vara möjligt vid grov brottslighet. Allra flest, hela 71 procent, anser att en pandemi ger skäl för att pausa demokratin. Av alternativen i undersökningen är det endast könsdiskriminering som inte anses utgöra ett skäl för att inskränka demokratin av en majoritet av de svarande – dock är det 40 procent som är beredda att göra det.
Forskarna framhåller samtidigt att svarsfrekvensen på 48 procent gör att alla slutsatser ska dras med försiktighet.
”Svaren säger oss emellertid något väsentligt om demokratins ställning som överideologi”, skriver de.
Att benägenheten att tillfälligt stoppa demokratin är så generellt genererar inte bara förvåning hos forskarna, utan även oro. De skriver i sin debattartikel att politiker och opinionsbildare kan få ett oväntat starkt gehör bland medborgare om de blir mer benägna att förhandla bort rättigheter och tumma på grundläggande principer som yttrandefrihet, tryckfrihet och demonstrationsfrihet.
”Detta trots att det saknas starka belägg för att inskränkningar i demokratin skulle göra det lättare att lösa till exempel trängande miljöproblem, grov brottslighet eller en pandemi”, skriver Sten Widmalm och Thomas Persson.
Enligt forskarna är en orsak till resultatet att vår förståelse av demokrati har blivit för ”politiserad”. Demokratin görs, enligt Widmalm och Persson, till en del av problemet och ses som ett hinder för att nå olika politiska målsättningar.
”I förlängningen kan detta leda till en nedåtgående spiral för demokratin vilket vi kunnat bevittna i många andra länder”, varnar de.