Det var i en intervju i Svenska Dagbladet som SR:s vd Cilla Benkö gjorde sitt uttalande med anledning av ett upprop från några anställda på radion med krav på ökad mångfald.
– SR är inte ett rasistiskt företag och vi har inte rasistiska medarbetare. Vi rekryterar från faktorer, och plockar ut den bästa för jobbet för stunden. Ibland är etnicitet en avgörande faktor, ibland kön, ibland ekonomisk bakgrund, ibland om man kommer från stad eller landsbygd, sa Cilla Benkö.
Att etnicitet, kön och ekonomisk bakgrund anges som ”avgörande faktorer” har fått många att reagera.
”Hör SR:s VD Cilla Benkö säga att bolaget måste spegla hur Sverige ser ut i stort: både vad gäller etnicitet, ursprung, stad/land, ja allt. Men menar hon verkligen det? Ska även SD-sympatisörer kvoteras in?” frågar sig DN-kolumnisten Hanne Kjöller på Twitter.
Jan Ericson (M) menar att Benkös uttalande var så uppseendeväckande ”att man knappt tror det är sant”. Med en bakgrund som jurist ifrågasätter han att det ens är tillåtet för det statliga mediebolaget att låta etnicitet gå före kompetens och meriter.
Det har länge funnits anklagelser om att identitetspolitiken gjort insteg i public service. Med Benkös uttalande kan man slå fast att detta stämmer, menar Ericson som varit ledamot i Public service-kommittén.
Han gick emot partilinjen när riksdagen beslutade om att public service ska finansieras via alla medborgares skattepengar. Han har förordat tydligare krav på opartiskhet och saklighet hos public service.
– Moderaternas linje i dag är att införa en skarpare granskning av public service och sanktioner som är kännbara. I dag är det ganska tandlöst då man kan göra en avbön mellan programmen en lång tid efter att felet begåtts.
Jan Ericson anser att det ska införas en ekonomisk bestraffning när public service-bolag bryter mot sändningstillståndet. Men han värjer sig från den vanligt förekommande kritiken om att man skulle vara ute efter att påverka innehållet.
– Vi vill behålla public service och politiken ska inte styra programinnehållet. Men när nu dessa bolag med en enorm budget bekostas med skattemedel är det politikernas uppgift att se till att de lever upp till kraven i sändningstillstånden.
Att ha åsikten att public service ska smalnas av och att till exempel nöjesprogram ska lyftas bort är inte heller det att ”hota journalistiken”, betonar han.
– En stor del av public service är rena underhållningsprogram och lättsam underhållning, ofta inköpta från utlandet. Det vi ser som värdet med public service är en mångsidig rapportering, samhällsanalys och debatt. Där fyller exempelvis SVT en viktig roll.
– Ska skattebetalarna stå för kalaset måste vi se över vad kalaset ska kosta, säger han och tillägger att det måste vara möjligt att kritisera media i stort utan att beskyllas för att stå bakom hot mot enskilda journalister.
– Vi tar avstånd från alla typer av hot, det är en självklar del av rättssamhället. Jag har fått allvarliga hot skickade till mig, men det gör inte att medier slutar kritisera mig, vilket de heller inte ska.