I ett inlägg på Facebook anknyter Joakim Lundqvist till Bibelns ord om att människan är skapad till Guds avbild, och att Gud har en plan med människans liv sedan ’före världens skapelse’.

”Utifrån denna grundsyn blir jag bekymrad och beklämd över hur tyst det är i de kristna leden, (med vissa undantag) i den pågående abortdiskussionen,” skriver han, och lyfter fram de fåtal som vågat ta debatten.

”Men var är pastorerna, samfundsledarna, lekmännen?”, frågar han sig, och menar att kristna varken har ”råd eller rätt att bli skotträdda och tystna i samtalet om abort”.

”I den kristna trons grundessens ligger nämligen, enligt Jesu exempel, att ta parti för de svaga, höja rösten till försvar för de utsatta, och komma till deras undsättning som inte har en egen röst eller någon möjlighet att försvara sig.”

I tidskriften Bulletin efterlyser ledarskribent Alice Teodorescu Måwe större nyans i diskusisonerna kring abort.

Under rubiken ”Abortfrågan gör sig bäst utanför åsiktskorridoren” påminner hon om att det inte råder obegränsad fri abort i Sverige, och att abortlagen tar hänsyn till det ofödda barnets liv.

”I takt med att den legala abortgränsen närmar sig möjlig överlevnad av för tidigt födda barn ökar behovet av en initierad diskussion om var den övre abortgränsen bör gå. Hur ska lagstiftningen utformas den dag då de sammanfaller?” frågar hon sig.

”I väntan på den dagen finns det några existentiella frågor att fundera kring; vad är liv, när börjar det, vem har rätt att avsluta det? Vad är en människa? Mer fokus på dessa svåra frågor och mindre på att jaga åsiktskorridorens avvikare vore välkommet.”

Andra skribenter har tagit tillfället till akt att slå ner på Kristdemokraterna och på dem som har avvikande åsikter om abort överlag.

I en kolumn i Aftonbladet driver Malin Wollin med abortfrågan, och jämför en abort med att klippa håret.