Nyheter
Larm: Personer utan bank-id hamnar utanför
När samhället under pandemin har blivit allt mer digitalt hamnar många personer som saknar e-legitimation utanför. En av dem är 70-årige Conny Bergqvist, som tvingas gå i butiker trots att han är i riskgrupp. – Det känns lite som att man är en andra klassens medborgare, säger han.
E-legitimation och utanförskap
En e-legitimation motsvarar en vanlig legitimation såsom ett id-kort eller körkort. Den utfärdas av till exempel banker och kan vara i form av en fil på en hårddisk eller ett kort.
Bank-id, som har tjänsten Mobilt bank-id, är Sveriges största e-legitimation och utfärdas av tolv banker i samarbete.
Nära en av fem svenskar behöver hjälp med att installera ett mobilt bank-id och skapa ett eget e-postkonto. Det visar Internetstiftelsens rapport Digitalt utanförskap 2020, som också konstaterar att de tjänsterna ”ofta är en förutsättning för att ta del av flera digitala tjänster”.
Källa: Nationalencyklopedin, Bank-id
Kontakt med myndigheter, ärenden hos banken, beställning av varor eller något så enkelt som att köpa en bussbiljett. Conny Bergqvist behöver be om hjälp med allt – i alla fall om han vill göra det online.
På grund av en lätt intellektuell funktionsnedsättning har han inte kunnat få e-legitimation. I takt med att samhället digitaliseras allt mer stängs fler dörrar för honom.
– Det känns inte bra, jag blir beroende av att få hjälp av andra människor. Om det är något jag inte kan få hjälp med så är det kört, säger han.
Han önskar att han kunde vara mer självständig, och mindre beroende av stöd från sin förvaltare och redan hårt belastad servicepersonal.
– Vi pratar om att vi ska ha ett samhälle för alla men när det kommer till kritan så känns det lite som att man är en andra klassens medborgare, säger han.
Conny Bergqvist är inte ensam. Fem procent av de svenska internetanvändarna saknar mobilt bank-id, enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2020.
Även de som har tillgång till mobilt bank-id kan uppleva det som krångligt.
– Det är ett jätteproblem. Fler och fler företag och myndigheter utgår från att det är något folk kan använda, men det finns en stor grupp människor som blir helt utestängda, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör på Myndigheten för delaktighet.
För många har problemet förvärrats under pandemin. När människor uppmanas undvika att såväl gå i butiker som att ha onödiga möten och kontakter med andra så vänder sig många till digitala alternativ. Men en stor grupp har inte den möjligheten.
För Conny Bergqvist innebär avsaknaden av e-legitimation att han inte kan beställa saker på internet utan hjälp, och han tvingas ut i affärer trots att han är i riskgrupp.
– Äta måste jag ju, så det återstår inte mycket annat än att gå och handla själv, säger han.
Conny Bergqvist betonar att han inte har något emot att få hjälp, men återkommer hela tiden till att det måste få ske på hans villkor.
– Jag tycker att det är en grundläggande mänsklig rättighet att själv få avgöra när jag ska be om hjälp. Nu har jag inget val.
Malin Ekman Aldén efterlyser fler alternativa lösningar för de som inte kan ha mobilt bank-id.
– Digitaliseringen går väldigt fort, men vi måste tänka på att alla har olika förutsättningar för att hänga med. Det är ett stort och viktigt problem att lösa.
