Under en lektion på en högstadieskola i Göteborg förra våren sade lärarvikarien Hans Olofsborg till eleverna att lägga ner sina surfplattor. När en elev vägrade uppstod en dispyt och läraren ska till slut ha tagit eleven i armen för att leda honom ut ur klassrummet, rapporterar SVT Väst.
Enligt Olofsborg blev han då mordhotad av eleven, något som även bekräftas av andra närvarande. En polisanmälan om olaga hot lämnades in, men läraren själv blev också anmäld av elevens förälder för påstådd misshandel när han tagit eleven i armen. Båda anmälningarna lades ner.
Olofsborg fick efter händelsen veta att han inte får arbeta vidare. Motiveringen var att han inte följt den ”lågaffektiva metoden”. SVT påpekar att lärare enligt skollagen har rätt att ingripa fysiskt mot en elev som stör ordningen. Och Olofsborg säger till SVT att han inte anser sig ha agerat fel.
– Nej, jag tycker jag har handlat efter mina befogenheter.
Också från fackligt håll höjs nu röster för att lärare kan råka illa ut trots att man agerar inom ramen för skollagen.
– Det blir bekymmersamt när polisen säger en sak och skolan gör en egen utredning, säger Henrik Persson, huvudskyddsombud på Sveriges Lärare, till SVT.
Lågaffektivt bemötande är en omdebatterad metod som förenklat går ut på att inte höja rösten, ställa krav eller konfrontera en person med dåligt uppförande. I stället ska exempelvis en lärare uteslutande sänka röstläget och försöka resonera och lugna en elev som stör ordningen.
Någon egentlig vetenskaplig grund för att metoden fungerar saknas, men principen har fått stort genomslag i svensk skola och bland personer som arbetar med barn med särskilda behov lyfts positiva erfarenheter av tillvägagångssättet fram. De som använder sig av metoden menar att det snarare saknas kunskap om hur den ska tillämpas. Men flera liberala debattörer är kritiska.
Sakine Madon, ledarskribent på Upsala Nya Tidning, menar att de som drabbas hårdast när inte vuxna säger ifrån är barnen själva.
”Många barn som slåss och hotar är själva offer för våld. En del av dem utnyttjas av äldre gängkriminella. Men hur hjälps de av att skolperonal accepterar stök och våld?” skriver hon i en ledartext och menar att vuxenvärlden sviker unga genom att inte markera mot destruktivt beteende.
Anna Dahlberg skriver på ledarplats i Expressen att det lågaffektiva bemötandet är ett symtom på ett utbrett samhällsproblem; konflikträdsla som leder till att ingen får ta konsekvenserna av sitt handlande.
”Det är i stället samhället – det vill säga i praktiken utbrända lärare, socialsekreterare, bibliotekarier med flera som ska trolla med knäna.”
I stället borde Sverige göra som i Tyskland där man satsar på tydligt kravställande.
”Släpp fram en armé av gränssättare – föräldrar, skolpersonal, fastighetsvärdar, poliser med flera – som vågar göra det som är så meningslöst enligt den lågaffektiva läran, nämligen att säga ifrån”, skriver Dahlberg.